Satsningen som lyfter teatern i kulturskolan

Hanna Håkanson är teaterlärare på kulturskolan i Göteborg och en av dem som för flera år sedan kände att något behövde göras för att ge teaterämnet mer uppmärksamhet. I hennes studie vid Stockholms universitet 2020, där hon bland annat hade gruppsamtal med kollegor, konstaterade hon att ämnet var marginaliserat.

Lärarna i studien beskrev en verksamhet som har ”knappa resurser” och har ”svårt att nå konstnärlig höjd”. I en uppmärksammad debattartikel här i Ämnesläraren röt hon ifrån:

”Målen med ämnet är inte verbaliserade och på så sätt är det svårt att veta vilka ens arbetsuppgifter är eller vad som förväntas av dig som lärare. Då inga ramar finns är det upp till den enskilda teater-/dramaläraren att själv skapa mål, riktning och metoder.”.

Kände ett behov av att gå samman

I sin kritik lutade hon sig mot Kulturskoleutredningen som betonade det märkliga i att skolor har notbibliotek och instrumentförråd för musikämnet – men saknar rekvisita, kostym och scenografi för teaterämnet.

– Vi var några teaterlärare här i Göteborg och i Västerås som insåg att vi inte bara kunde vänta på att något skulle hända, vi kände ett behov av att gå samman, säger Hanna Håkanson i dag.

Det ledde fram till starten på Kulturrådssatsningen ”Teater i Kulturskolan” (TiK) 2021 som leds av Hanna Håkanson tillsammans med Linnéa Christensen och TinaMaria Ranaxe. En högprioriterad fråga från början var bristen på lärandematerial.

– I musik finns en uppsjö av material och det är ju därtill ett eget skolämne. I teater har det helt och hållet varit upp till den enskilda lärarens kunnande. Vi ville samla det här kunnandet på ett och samma ställe.

2024 kom till sist lärandematerialet ”Plats på scen” och från i år finns det i digital form på TiK:s hemsida.

– Vi beskriver vad vi vill lära eleverna, vilka metoder som man kan använda. Det är ju dumt om varje lärare ska behöva uppfinna hjulet.

Bristande resurser

Hanna Håkanson understryker hur ”stort” ämnet är, hon kallar det ett ”allkonstverk”:

– Det handlar om ljus, ljud, scenografi, mask och kostym. Och det handlar om en rad olika genrer: fysisk teater, improvisation, clown, performance och mycket annat.

Mot den bakgrunden kämpar också satsningen med att få cheferna att ge teaterämnet tillräckligt med resurser, en kamp där man har långt kvar.

– Fortfarande kan det hända att teaterlärare får höra ”här har du din grupp, gör vad du vill med den”, utan att resurser följer med. Visst kan man lära ut teater i ett klassrum där man tagit undan stolarna, men då är det mycket som eleverna inte får lära sig.

Teaterämnet har inte bara brist på resurser, på många kulturskolor saknas ämnet helt och hållet. Enligt Kulturrådets senaste rapport ”Kulturskolan i siffror 2023” erbjuder 71 procent av landets kulturskolor teater och drama, en andel som legat relativt konstant de senaste åren.

”Nörda ner sig”

Ett ytterligare syfte med TiK är att skapa arenor där teaterlärare kan träffas och utbyta erfarenheter. När ett 50-tal lärare samlades i Västerås förra året var det första gången någon-sin som en sådan sammankomst ägde rum. Och nu i augusti upprepades arrangemanget i Göteborg.

– Det har varit fantastiskt att få träffas och nörda ner sig i vårt ämne! Man ska komma ihåg att teaterlärare ofta jobbar ensamma, att de saknar teaterlärarkollegor att tala med. De här träffarna har varit väldigt uppskattade.

LÄS ÄVEN

Debatt: Kulturskolan måste satsa mer på teater och drama

Debatt: Frustrerande okunnig syn på estetiska programmet

Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör

Debatt: Gör drama till ett obligatoriskt ämne i grundskolan

Debatt: Nu trängs konsten ut ur klassrummet

Forskaren om hur teater lär barn att samarbeta

Debatt: Nej, estetiska ämnen är inte pynt på kunskapstårtan