Professorn om stora bristen i svensk idrottsforskning
Claes Annerstedt är professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskning Claes Annerstedt, professor i idrottsvetenskap, har analyserat 113 svenska idrottspedagogiska avhandlingar och funnit en stor brist.
Analysen är gjord tillsammans med Göran Patriksson, professor emeritus i pedagogik, och utgör ett kapitel i boken ”Samhällsidrotten och idrottssamhället”.
Forskningsantologin ges ut av idrottsforum.org.
– Vi ville genomföra en analys av alla avhandlingar som har publicerats i Sverige alltsedan starten av idrottspedagogisk forskning 1974 fram till och med 2023. Vi har undersökt vid vilka universitet de har lagts fram, vilka teorier och metoder som använts och vad som utgjort avhandlingarnas forskningsfokus. Det vanligaste kunskapsobjektet inom idrottspeda-gogisk forskning är ämnet idrott och hälsa i skolan, säger Claes Annerstedt.
På vilket sätt har forskningen i idrott och hälsa förändrats?
– Det finns knappast någon numera som använder statistiska metoder och utför kvantitativ forskning. Det är en stor brist. Studierna är dessutom gjorda på små data. Det kan handla om sex lärare som intervjuas och femton elever som får uttrycka sin uppfattning om ämnet idrott och hälsa. Det går inte att generalisera resultaten utifrån så små sampel, utan man får gissa sig till generella slutsatser.
Kan man säga att den idrottspedagogiska forskningen får underkänt?
– Kanske på ett sätt. Det är inte särskilt omvälvande eller uppseendeväckande resultat som presenteras, utan små nedslag i olika frågor. En slutsats i vårt kapitel är att det vore önskvärt om den idrotts-pedagogiska forskningen kompletteras med större kvantitativt inriktade studier som ger möjlighet att generalisera resultaten till större grupper.
Är det ofta samma resultat som de olika avhandlingar redovisar?
– Nja, det är olika studieobjekt. Men det är ofta problematik som presenteras och inte så mycket fokus på vad man kan göra åt den. Metodiskt inriktad forskning som belyser undervisningens hur-fråga lyser exempelvis i stort sett helt med sin frånvaro.
LÄS ÄVEN
Idrottslärare har fått nog av forskarnas ensidiga fokus
Prisad lärare gör idrotten lekfullt peppig
