Ny rapport: Vi är på väg att bli bildanalfabeter

Sverige behöver stärka samhället så att invånarna blir bättre på att kritiskt granska AI-genererade bilder och på så vis avslöja desinformation. Det är en slutsats i forskningsrapporten ”Bildkunnighet och beredskap”, som organisationen Bildkonst Sverige tagit har fram på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar.

Skolan lyfts fram som en viktig arena för ökad bildkunnighet. Inte minst med tanke på att Tiktok och andra sociala medier är den vanligaste nyhetskällan för barn och unga.

– Frågor om bildkunnighet har fått väldigt lite uppmärksamhet. I skolan är det bra att man satsar mycket på läsfrämjande åtgärder. Det behövs för att bild och film till stor del har trängt ut läsandet. När det gäller bildkunnighet är det inte exponeringen som saknas utan förmågan att analysera tolka och förhålla sig till bilder och filmklipp, säger Magdalena Malm, generalsekreterare på Bildkonst Sverige.

Få timmar i grundskolan

I rapporten jämförs de få timmar som bildämnet har jämfört med till exempel svenska och matematik. ”I grundskolan undervisas varje elev i bild i totalt 240 timmar under hela sin skoltid. För att sätta detta i perspektiv: matematiklärare har 1 230 timmar och svensklärare 1 490 timmar till sitt förfogande”, står det i rapporten. Dessutom beskrivs att bildämnet i de lägre årskurserna oftast undervisas av klasslärare utan fördjupad bildkunskap.

– Bildämnet behövs även på gymnasiet. Man kan jämföra det med engelska som är vårt andra språk. Bildkunnighet bör vara integrerat i fler ämnen där man till exempel talar om källkunnighet. En viktig kunskap för unga är även hur bilder påverkar vår psykiska hälsa. De utsätts för massivt material av manipulerade kroppar och ideal på nätet, säger Magdalena Malm.

När det gäller AI-genererade bilder i allt från dagstidningar till läromedel, betonar Magdalena Malm att de bör märkas tydligt.

– Vi kommer att se allt fler AI-genererade bilder men det är oerhört viktigt att vi kommer överens om hur de ska märkas och taggas.

I rapporten kopplas bildkunnighet till psykologiskt försvar och säkerhet.

– Här är desinformation den stora risken. I textbaserad desinformation får man i skolan lära sig om källkritik. När det kommer till bildbaserad desinformation har vi för låg bildkunnighet för att kunna hantera det. Med tanke på allt bildflöde vi utsätts för så är vi på ett vis bildliga analfabeter.

Ett färskt exempel från nätet är bilden på Donald Trump, som placerar ner den amerikanska flaggan på Grönland.

– Även om vi tydligt ser att bilden på Trump är falsk så påverkar den oss när han framställs som heroisk. Bilden ger även en koppling till en historisk bild på månlandning.

Desinformation och kampanjer

Den kommande valrörelsen i Sverige väntas få inslag av kampanjer utifrån.

– Främmande makt kommer vid flera tillfällen att skapa känslor med AI-genererade bilder. Ett exempel är hur Ryssland jobbar med desinformation och kampanjer. Då gäller det att stanna upp och förstå vad bilden signalerar. Främmande makt vill skapa splittring i ett samhälle för då är vi mer sårbara.

Magdalena Malm menar att det framöver kommer att bli i stort sett omöjligt att identifiera om en bild är autentisk eller AI-genererad. I rapporten tas det upp konsekvenser som att medborgarna inte kommer att tro att någonting är sant.

– Det är en del som främmande makt vill uppnå med desinformation. Ickedemokratier vill att människor ska ge upp och inte orka tänka. Det bästa sättet att kunna genomskåda desinformation och navigera i flödet är att barn och unga får kompetens om hur de här filmerna görs. Det ger en slags agens.

Forskningsrapporten ”Bildkunnighet och beredskap” har tagits fram av branschorganisationen Bildkonst Sverige och forskare vid Lunds universitet och HDK-Valand. Den har finansierats av Myndigheten för psykologiskt försvar. 

LÄS ÄVEN

Experter ska vässa lärare i bildanalys

Så utmanar hon bilden av Tiktok-släta kinder

Bildläraren om hur slumpen lyfter eleverna

Bildläraren: Här ser ni varför vårt ämne gör nytta

Forskaren: Släpp tanken på bild som ett övningsämne

Så ska kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena förändras

Bilduppgiften som ”lurar” elever till ny kunskap