Flickors kroppsmissnöje ger sämre idrottsbetyg

Carolina Lunde är professor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Flickor som är missnöjda med sina kroppar får sämre betyg i idrott och hälsa i årskurs 6, visar en ny studie.
– Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period, säger professor Carolina Lunde.

Tidigare har Ämnesläraren rapporterat att andelen underkända flickor ökar kraftigt i idrott och hälsa i årskurs nio.

Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, vilket är första tillfället då betyget ges.

– Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period och barn får ofta en stor självmedvetenhet kring frågor som rör kropp och utseende, säger Carolina Lunde, professor i psykologi, i ett pressmeddelande.

Däremot påverkar inte pojkars negativa kroppsuppfattning deras idrottsbetyg. Enligt studien förklaras det med att flickor som är missnöjda med sina kroppar undviker situationer där kroppen exponeras, exempelvis idrottslektionerna, och betyget blir lidande.

Stark tilltro ger höga betyg

Hos elever med en stark tilltro till sin fysiska förmåga finns ett samband med höga betyg i idrott och hälsa.

– Detta gäller både flickor och pojkar och tyder på att de som tror på sig själva vågar delta mer aktivt och visa sina kunskaper på idrottslektionerna, enligt Carolina Lunde, som också genomfört studien.

Hon menar att resultaten belyser viktiga omständigheter.

– Det är viktigt för skolan att känna till att betyget kan motverka läroplanens målsättning för en del barn. Även om det inte går att slopa betygen så behöver vi hjälpa alla barn att känna att deras kropp duger precis som den är, skriver Carolina Lunde.

LÄS ÄVEN

Andelen underkända flickor ökar kraftigt i idrott

Idrottsläraren om flickornas kraftigt försämrade betyg

Debatt: Prioritera grundmotoriken i undervisningen

Ny studie: Flickor trivs nästan lika bra som pojkar på idrotten

Ny studie: Elever med mycket skärmtid har sämre betyg