Forskarna: ”Polikernas klåfingrighet är hårresande”

Problemen i skolan handlar om bristande resurser, skriver debattörerna.

”Politikernas klåfingrighet när det gäller skolan är hårresande. Armlängds avstånd måste avkrävas till skola på samma sätt som till exempel till vård. Ingen politiker dristar sig till att lägga sig i hur en operation skall utföras eller vilka mediciner som skall förskrivas”, skriver Britten Ekstrand och Ingrid Lindahl.

Simona Mohamsson (L) vill se en kulturförändring i svensk skola. En skola som präglas av disciplin. Det kan bli spiken i kistan för skolans viktigaste uppgift att lägga grunden för demokrati i samhället och i förlängningen en nedmontering av demokratin i samhället i stort.

Britten Ekstrand

”Bryter mot skollagen”

De politiska utspelen avlöser varandra och resulterar i ständigt nya tillägg respektive strykningar i skollag och läroplaner. Inte sällan bryter de ideologiskt styrda nya direktiven mot skollagen (2010:800) om att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  

Politikernas klåfingrighet när det gäller skolan är hårresande. Armlängds avstånd måste avkrävas till skola på samma sätt som till exempel till vård. (Ingen politiker dristar sig till att lägga sig i hur en operation skall utföras eller vilka mediciner som skall förskrivas).

Hårdare tag och strängare straff

Förslag bör inte läggas, eller beslut fattas, utan att berörda professioner hörs. I Finland syns politiker kommunicera med initierade forskare och verksamma i skolans värld inför nya riktlinjer, förändring och utveckling.

”Grundläggande”

Lärare vet (och har vetenskapligt stöd i) att elevinflytande inte är liktydigt med att eleverna styr. Lärare vet också (och har vetenskapligt stöd i) hur viktigt det är att lyssna på och kommunicera med barn/ungdomar.

Lärare vet hur medvetandegörande om till exempel etik och moral, känsla av delaktighet och tillhörighet, en meningsfull och ”utmanande” atmosfär är grundläggande för allt lärande.

Lärare vet att vi med elevinflytande bygger trygghet i det relationella såväl barn/ungdomar emellan som elever och lärare (och all kringpersonal), emellan. En demokratisk organisation och ett demokratiskt arbetssätt i skolan lägger grund för ett fungerande samhälle.

Ingrid Lindahl

”Saknar stöd”

Att det finns stora problem i skolan ska inte ringaktas, men det vi nu ser träda fram i samhällsklimatet i stort med hårdare tag och strängare straff finns inget stöd för i forskning.

Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser i skolan (inte minst ifråga om vuxna; Lärare och personal i alla kategorier).

Akut torde miljardvinsterna skolkoncernerna tar ut oförkortat kunna styras om i syfte att stärka skolorna. Skolor som fångar upp och in alla barn blir billigare i längden än inlåsta dito.

Britten Ekstrand, forskare och författare, Ingrid Lindahl, universitetslektor pedagogik

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

  1. Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
  2. Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
  3. Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se

LÄS ÄVEN:

Öppet brev till L: ”Ni hotar skolans demokratiska kärna”

”Liberalernas skolpolitik – ett spel för gallerierna”

Per Kornhall: Ett fall framåt, Skolverket!

Maria Wiman: Jag vill inte straffa mina elever