Sverige sämst i klassen på läromedel

Förra året satsade Sverige 650 kronor på läromedel per elev och år. I Finland var summan 1450 kronor, och i Norge 1050 kronor.

Det visar en undersökning som Läromedelsföretagen gjort. Genom att dela medlemmarnas försäljning med antal elever på varje stadium, kommer man fram till en snittsiffra. Samma sak har systerorganisationerna i Finland och Norge gjort.

Det är dock viktigt att peka på att undersökningen inte säger något om tillgången till läromedel i olika skolor och skolformer.

– Vi har inte haft möjlighet att genomföra den typen av undersökning den här gången. Historiskt sett har det varit stora skillnader mellan kommuner. Men det som visar sig i senaste Pisa-undersökningen är att skolor med mer ogynnsam socioekonomisk bakgrund hos eleverna har fler obehöriga lärare och mindre tillgång till läromedel. Och det är en av skolans uppgifter att kompensera för socioekonomiska skillnader, men så fungerar det inte idag, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen och vd för Studentlitteratur.

I organisationen ingår mellan 90 och 95 procent av läromedelsförlagen, och inkluderar producenter av både digitala och tryckta läromedel.

Else Andersson i Gnesta. Foto: Johan Strindberg

– Min man är lärare i en grannkommun, och jag kan säga att de har det sämre än vad vi har. I Gnesta kan vi köpa in det grundläggande, övningsböcker i matematik och svenska till exempel. Men vi kan inte köpa in en ny uppsättning NO-böcker varje år. Det räcker pengarna inte till. Samtidigt har vi en stor digital satsning, där alla elever får en Ipad eller en laptop, laddsladd och hörlurar. Men när hörlurarna går sönder efter tre år… då finns inga pengar till att köpa nya, säger Else Andersson.

Samtidigt påpekar hon en annan sak när det gäller inköp av läromedel.

– Jag gör alltid en hel del själv. Dels för att vi inte kan köpa allt, men dels för att jag tycker att läromedlen inte alltid håller den kvalitet jag önskar, säger hon.