Lärares löner närmar sig andra högutbildades
Lärarlöner Lärarlönerna vinner mark, i synnerhet på gymnasiet. Men de kännetecknas av höga ingångslöner och sedan en dålig löneutveckling. Det visar en ny rapport från OECD.
Svenska lärares löner ökar i förhållande till löner för andra högskoleutbildade. Det visar OECD:s årliga rapport Education at a Glance som släpptes på tisdagen.
Gymnasielärarna ligger närmast snittlönen för högskoleutbildade, med 91 procent, medan förskollärare tjänar 76 procent av snittlönen för alla högskoleutbildade i Sverige. Förskollärarna är den grupp som fått upp sina löner minst i förhållande till andra yrken om man jämför med fem år tidigare.
Fortfarande ligger alltså lärarlönerna under snittet. Undantaget är unga lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, som tjänar strax över snittet jämfört med samma åldersgrupp i andra yrken som kräver högskoleutbildning.
Lärarbrist och lönesatsningar kan vara en del av förklaringen till att den gruppens löner ligger bra till. Men även en lönemodell som ger höga ingångslöner men sedan sämre möjligheter till en stark löneutveckling, jämfört med hur det ser ut i andra OECD-länder. I rapporten framgår att svenska lärare i grundskolans senare år, med goda kvalifikationer, får en ingångslön som ligger 17 procent högre än OECD-snittet, men att maxlönen ligger 11 procent under snittet i OECD.
Lärare har även i resten av OECD löner som ligger under snittlönen för alla yrken som kräver högskoleutbildning, men Sverige ligger även under OECD:s medelvärde, förutom grundskollärare som ligger precis på medelvärdet.
Statistiken gäller löneläget 2016.
