I Järfälla klarar bara hälften gymnasiet – i Perstorp nästan alla

Bara hälften tar examen från gymnasiet i Järfälla – kommunen i Sverige som har lägst genomströmning.

Tidningen Gymnasiet har granskat den senaste statistiken om elevernas resultat i gymnasieskolan. Siffrorna visar stora på skillnader både mellan kommuner och mellan olika program när det gäller hur många som når gymnasieexamen.

Järfälla hör till kommunerna med sämst resultat. Här är det endast 51 procent av eleverna som tar examen inom tre år på de nationella programmen.

En förklaring är låga betyg från grundskolan, enligt Mariella Augustsson, rektor på Järfälla gymnasium med över tusen elever.

– Ju högre betyg in, desto bättre förutsättningar. Vi har en del elever även på studieförberedande program med betyg nära behörighetsgränsen. En del inser i efterhand att de valt fel program, säger hon.

Andra kommuner som hamnar långt ner på listan är Älvsbyn, Upplands Väsby och Haninge.

Bäst genomströmning har Perstorp där 97 procent av eleverna når examen inom tre år, följt av Vellinge och Mellerud.

Så många klarar gymnasiet – se listan kommun för kommun

Totalt sett är det 76,6 procent av eleverna som når examen inom tre år på de nationella programmen. Med stöd och extra anpassningar skulle den siffran kunna förbättras avsevärt. Det menar Torun Rudin chef på Skolverkets gymnasieenhet.

– En stor andel ligger nära examen och kanske bara saknar godkända betyg i en eller två kurser. Här hade skolan kunnat stödja fler att gå i mål utan att det vore en enorm uppgift, säger hon.

Andelen elever med examen ökar något på de högskoleförberedande programmen. Däremot är det första gången sedan år 2011 som andelen med gymnasieexamen inom tre år minskar på yrkesprogrammen. Minskningen är endast 0,4 procentenheter. Men två av de större programmen, fordons- och transport samt vård- och omsorgsprogrammet har tappat 3,9 procentenheter respektive 3,0 procentenheter. Siffrorna avser det senaste läsåret, 2018/19.

En av fem tar examen på introduktionsprogrammen inom fem år

När det gäller introduktionsprogrammen är utmaningarna större. Endast en av fem elever på de programmen tar examen inom fem år. Allra svårast har nyanlända elever på språkintroduktion och elever på individuellt alternativ. Av de elever som började på de programmen år 2014 är det mindre än en procent som gått vidare till ett nationellt program och nått examen inom fem år.

Man ska dock vara försiktig med att mäta de här elevernas framgång i examensmått. Många av dem har som mål att komma ut på arbetsmarknaden, betonar Anna Liljeström forskare som arbetar med skolfrågor på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Men det är ändå ett stort problem att många lämnar studierna eftersom vi vet att det är viktigt för etablering på arbetsmarknaden, säger hon.

Ett sätt att förbättra resultaten på språkintroduktion är att lärare och modersmålslärare får större möjligheter att samarbeta, anser Erika Bäck i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

– Det är oftast där det brister. Men också att det saknas personal som kan stötta eleverna i frågor som inte direkt rör undervisningen, säger hon.

Färre tar examen på yrkesprogram

När elever hoppar av gymnasiet handlar det ofta om att de inte känner sig välkomna till skolan eller att de inte får tillräckligt med pedagogiskt stöd. Forskare, som Tidningen Gymnasiet har intervjuat, anser att man ska säga utknuffade i stället för avhoppare.

Sociala faktorer som mobbning och utanförskap har stor betydelse när ungdomar inte lyckas i skolan.

– Eleverna har inga positiva relationer, varken till lärare eller klasskamrater. Det kan också vara att de inte ser någon koppling mellan studier och det egna livet, eller att de valt fel program, säger forskaren Anna Liljeström.

Några framgångsfaktorer för att minska avhopp är uppföljning av frånvaro, höga förväntningar och goda relationer.

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!