Här får 15 språk växa

När tredjeklassarna i Rosendalskolan-Polack i Uppsala samlas efter lunchrasten tredje dagen på höstterminen märks det att det är ett sammansvetsat gäng som sitter i en ring på golvet.

De har dragit igång ett fantasy-tema där de i fem olika grupper, som de kallar elevhem, fått göra egna vapensköldar. Allt för att få en riktig fantasykänsla.

De flesta grupperna har namngett sig själva på latin – ytterligare ett språk i klassrummet – och kör varvet runt för att presentera sig.

– Vi har ett franskt namn. Vi heter requin licorne dauphin som betyder haj, enhörning och delfin, berättar en elev.

Alla i klassen säger gemensamt det franska namnet i kör. De har övat på uttalet – en av de flerspråkiga som har franskan hemifrån, men inte är med i den aktuella gruppen, har hjälpt klasskamraterna.

– Så där är det ofta. Eleverna hjälper varandra med uttal och ser ord eller hör ljud som kommer från deras andra språk. Vi stannar upp mycket och pratar om ord och språkljud under lektionerna, berättar klassens lärare Nina Martinell.

Hon har jobbat som lärare i 23 år. Som nybakad klasslärare hade hon ingen elev med något extra språk.

När hon började på den här skolan för två år sedan fick hon en klass med en mängd olika språk.

– Jag har utvecklats mycket i min undervisning och byggt upp arbetssätt och stödstrukturer som gynnar alla barn. En del har börjat i klassen utan att kunna ett ord svenska, säger hon.

16 av klassens 27 elever har modersmålsundervisning. Nina har inget speciellt samarbete med modersmålslärarna mer än att de gärna diskuterar spontant när de ses i anslutning till lektionerna. De hör till olika organisationer inom kommunen och modersmålslärarna har ofta undervisning på många olika skolor.

En del av klassens elever kan tre–fyra språk, flera elever pratar samma språk och i kapprummet när föräldrarna hämtar märks det att de kan ännu fler.

– Det är så häftigt. Jag tror att placeringen av skolan, mellan Ångströmlaboratoriet och Akademiska sjukhuset, gör att vi har en så språkrik klass. Vi är i ett dynamiskt flerspråkigt område.

Nina Martinell menar att det hårda arbetet i klassen gjordes direkt i årskurs ett när hon fick bygga gruppen, strukturen, vara tydlig som ledare, visa hur man beter sig mot varandra och uppmuntra önskat beteende.

– Det är nu som jag kan skörda av det arbetet. Jag skulle säga att mitt lärarjobb med så många språk är roligare och rikare nu.

Visst har det funnits utmaningar under åren. Vissa elever har hon inte förstått.

– Men jag har alltid uppmuntrat dem att fortsätta prata och det fina har varit att eleverna hjälper varandra så pass mycket. De fyller i och hjälper till för att vi alla ska förstå varandra.

Det visar de även under genomgången av grupparbetet. Nina Martinell är dessutom extra tydlig i sina förklaringar och sammanfattningar.

– Jag måste vara så enormt tydlig och konkret. Men det uppskattar även eleverna som bara har svenska som språk. Jag använder mycket kroppsspråk, vilket märks när jag kommer hem och gör likadant för familjen när jag exempelvis bara ska sätta på kaffe, säger hon och skrattar.

Eftersom eleverna är på olika nivåer i svenskan ser hon också till att de ofta får möjlighet att diskutera svar tillsammans i grupper om tre.

– De har lärt sig att det är så vi jobbar och sätter sig snabbt tre och tre och kanske diskuterar i en minut. Sedan kan alla svara i stället för bara några få. Det skapar ett tryggt klimat för alla. Jag skulle heller aldrig kräva svar av någon som inte vill eller kan.

Nina Martinell planerar undervisningen i längre projekt. Förra årskursen hade de drakar som tema, i år är det fantasy – allt för att få eleverna så intresserade som möjligt.

Innan de gör de större skrivuppgifterna i svenska grundar de med en längre inspirationsfas för att alla ska känna sig så förberedda som möjligt.

– Jag vill bygga upp en enorm ordbank hos dem. I går var vi på utflykt och stannade exempelvis till vid en allé. En allé är ganska magisk och passande för vårt fantasy-tema, vilket jag uppmärksammade dem på. Jag vill ge förståelse för orden som de omges av.

Hon minns när de i årskurs ett arbetade med svensk poesi – en utmaning för en elev som inte kunde ett ord svenska.

– Det var så häftigt att han skrivandes dansade fram orden. Han var så lycklig, smakade på orden och dansade samtidigt som han skrev.

Eller som när en annan elev kom ny in i klassen där han under lektionen pratade engelska med Nina, vände sig mot en annan elev som liksom han kunde tyska för att i nästa stund vända sig till andra elever och försöka förklara sig på svenska.

– Då märker man att de verkligen vill och försöker. Och mitt mål är att de aldrig ska behöva välja ett språk framför det andra. Jag vill att de ska växa i alla sina språk och det vet de.

Om barn får två språk samtidigt säger man att de har två förstaspråk, eller tre eller fyra förstaspråk om de har fler. De lär sig språken likadant. Men hur bra och snabbt de lär sig beror på antal timmar om dagen som de använder sina språk.

Det berättar Gisela Håkansson som är fil.dr och professor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, Linnéuniversitetet och vid Høgskolen i norska Østfold och som har forskat om språkutveckling de senaste trettio åren.

Hon tycker att skolan ska uppmuntra flerspråkiga barn att använda alla språk som barnen kan. Och hennes råd till lärare är att ge eleverna så mycket språk som möjligt i skolan.

– Prata, prata, prata. Läs böcker, berätta och involvera barnen i samtalen. Skapa gemenskap i språket, visa och var tydlig. Påpeka aldrig när barn har ett sämre uttal eller stammar. Det finns inget annat magiskt trick än att som lärare prata så mycket man bara kan och uppmuntra föräldrar med annat språk att också läsa och berätta historier tillsammans med barnen.

När Nina Martinells klass samlas i slutet av lektionen tar hon upp frågan med klassen, det här med alla språk. Tänker eleverna på det?

– Vi märker att vi har många språk för att vi också ser olika ut, säger en elev med rötterna i Grekland.

– Men vi har också väldigt många olika dialekter i klassen, tillägger en annan elev, som flyttat till Uppsala från Småland.