Digital slöjd lockar lärare ut i skogen

Regnet öser ned – ändå sjuder det av aktivitet och glädje i de tio små verkstäderna på slöjdlägret Textom i nordvästra Skåne. Drygt 130 slöjdlärare från hela landet har tagit Söderåsens pensionat och de natursköna omgivningarna i besittning för att fortbilda sig och umgås. De arbetar med traditionell slöjd – men utgår från dagens digitala möjligheter.

I slöjdläraren Stina Billings el-slöjdsverkstad ligger microkontroller, lysdioder och ledad rostfri tråd tillsammans med remsor av tjockt ulltyg och broderingsgarn på det avlånga bordet. Ett tiotal slöjdlärare runt bordet syr sirligt broderade armband med dödskallar med blinkande ögon och mun. Några prövar att göra egna kreativa mönster.

https://youtu.be/vKYF-zeNBK8

– De elektroniska komponenterna som vi syr på eller inuti textilier kallas wearables och de små färdigprogrammerade microkontrollerna kallas Lily Tiny. Dem använder vi för att exempelvis styra lysdiodernas blinkande, förklarar Stina Billing, som arbetar på Midgårds skola i Röstånga.

Hon introducerar el-slöjden med wearables från årskurs 4 på och arbetar med det upp till årskurs 9.

– De yngre barnen får göra lite enklare armband med ledande tråd, batterier och lysdioder medan barn på högstadiet kan göra armband med microkontroller som programmerar lysdioderna att blinka, säger hon.

https://youtu.be/seSt3LyygGQ

I rummet intill ställer slöjd- och svenskläraren Eva Söderberg från Vallhamraskolan i Partille frågan: ”Pratar du virkiska?”. I sin verkstad lyfter hon fram hur en virkbeskrivning med alla förkortningar, exempelvis lm (luftmaskor) och fm (fasta maskor), kan vara lika obegriplig att läsa för den oinvigda som programmeringskod med algoritmer och loopar.

– En virkbeskrivning är ett språk som kan träna elevens hjärna i samma tänk som när man läser och skriver kod på datorn, säger Eva Söderberg.

I verkstaden blandas färgglada garnnystan med uppslagna datorer, paddor och mobiltelefoner fyllda med inspelade filmer som visar virkbeskrivningar. Slöjdlärarnas flinka fingrar styr vant virknålarna som fångar upp garnet medan de diskuterar virkning, undervisning och politik.

Eva Söderberg brinner för skolutveckling och slöjdens roll i framtidens skola. Hon funderar mycket på hur slöjdlärarnas digitala kompetens kommer att tas tillvara när digitalisering och programmering förs in i kursplanerna.

– Trots att vi slöjdlärare legat i framkant sedan länge när det gäller det digitala, är det oftast mattelärarna som tillfrågas om att bli ikt-lärare fast många av dem är dåliga på att använda digitala verktyg, säger Eva Söderberg.

https://youtu.be/qDdPWYcIg-g

Projektledaren Christian Svensson har styrt upp alla idéer så fortbildningslägret Textom för slöjdlärare har kunnat genomföras. Foto: Annie Anderberg

Christian Svensson, som har erfarenhet av projektledning, har styrt upp allt. Han arbetar 75 procent som projektkoordinator på Malmö Makerspace STPLN och har även arbetat som slöjdlärare under 6 år. Men han är mer känd för sitt engagemang i Makerrörelsen i Sverige. I våras genomförde han den första Makerspacekonferensen i Sverige.

– Detta har tagit all fritid men slöjd- och makerrörelsen behöver varandra, säger han och ler.

Skälet till att de velat göra ett stort kollegialt slöjdläger tillsammans är bristen på bra utbildningar för slöjdlärare. De är så trötta på att ”nöta bak” i tråkiga konferenslokaler och passivt lyssna på föredragshållare. De vill använda sina hjärnor och händer och dela med sig av sin kunskap och själva inspireras av kunniga lärarkollegor.

– Vi har velat ta makten över utbildningen och hoppas nu att andra slöjdlärare tar vid och att vårt initiativ ska sprida sig runt om i landet med kollegiala utbildningsträffar som den här. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Greger Trobäck.