Fullsatt debatt om kundskolan – ”Fortfarande konflikter”

Att skolan engagerar mer än de flesta stora samhällsfrågor märktes på Almedalsveckans första dag, när Sveriges Lärare arrangerade debatten ”Ska elever och föräldrar vara kunder?”.

Det var så fullt i lokalen att även hotellhallen utanför fylldes av åhörare som försökte snappa upp vem som sa vad inifrån podiet, där Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand och moderatorn Emma Leijnse, till vardags skolreporter på Sydsvenska Dagbladet, ledde diskussionen i två omgångar.

Rapporten som grund för debatten

Startpunkt för debatten var Sveriges Lärares nya rapport ”Skolan: kunskap eller kundservice?”, som på statistisk grund tecknar bilden av det svenska skolsystemet som ett av världens mest marknadsorienterade, med huvudmän och rektorer som regelmässigt ser elever och vårdnadshavare som kunder, och en lärarkår som känner allt större press att gör dessa kunder nöjda.

LÄS MER Stor undersökning – så drabbas lärarna av kundskolan

I den första debatthalvan deltog även ekonomiforskaren Björn Tyrefors, expert på systematiska betygsskillnader, samt Uppsala-kommunalrådet Therez Almerfors (M) och Sveriges Lärares andra ordförande Åsa Fahlén.

Om vi ska behålla målrelaterade betyg måste antagning frikopplas från betygsättning.

Björn Tyrefors, som forskat och debatterat kring den svenska betygsinflationen och systemorättvisan i över ett decennium, överraskade publiken med ett långt resonemang om skolpliktens historiska koppling till samhälle, demokrati och välstånd.

Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén upprepade rapportens nedslående resultat och Sveriges Lärares krav på stat och huvudmän att fasa ut vinst- och marknadsskola, ta ansvar för att minska kundorienteringen i skolorna, skriva om skollag och läroplaner för att konkretisera att samarbete med vårdnadshavare ska baseras på professionen, samt se till att alla elever som behöver stöd också får det.

Uppsalas moderata kommunalråd Therez Almerfors deltog också i den första delen av debatten och uppskattades för sin avpolitisering av ämnet – hon tryckte på hur viktigt det är att avstå polariserande parti-positionering när man jobbar med skolfrågor kommunalt.

Partipolitiken fick i stället sitt i den andra halvan av debatten, då Luf-ordförande Erik Berg samt utbildningsansvariga Josefin Malmqvist (M), Linus Sköld (S) och Niels Paarup-Petersen (C) deltog.

Först mumlades det högt av missnöje i publiken när Josefin Malmqvist efter att ha upprepat sin paroll ”skolvalet är här för att stanna” halkade in i valrörelseretorik om den förra regeringens skolpolitik; sedan kom debattens enda spontana applåd när Erik Berg sa att det bara finns ett sätt att få skolvalet att fungera likvärdigt – genom ett förstatligande av skolan.

Många intressenter har tjänat mycket pengar på friskolesystemet och det är bara fingrar kvar i syltburken.

Debatten drog över tiden så att endast en publikfråga hanns med – en lärare ställde sig upp och undrade vilka grunder ”kunden” i marknadsskolan egentligen har för att kunna utvärdera olika skolor och göra ett underbyggt val. Svaret från samtliga politiker var att dessa är otillräckliga. Med andra ord, skolvalet fungerar inte som det är tänkt.

Men Josefin Malmqvist ställde stora förhoppningar till regeringens nya betygsutredning som inte bara ska kunna sätta stoppa för ”glädjebetygen” utan också komma fram till ett nytt betygssystem grundat i just likvärdighet.

Får ett dåligt utfall

Efter den timslånga debatten pratade Vi Lärare med forskaren Björn Tyrefors.

Du inledde med att anlägga ett historiskt perspektiv, du känner uppenbarligen ett behov av att backa bandet rätt rejält? Har vi gått bort oss så fullständigt i skolfrågan i dag?

– Vi bör nog ställa oss frågan varför vi har en lång skattefinansierad obligatorisk skolgång i de flesta rika länder, och vilket problem detta löser. Gör man det förstår man att målkonflikter mellan vårdnadshavare och samhälle alltid funnits. Dessa målkonflikter finns fortfarande, fast i ny form.

– I andra vågskålen finns då naturligtvis att vårdnadshavare teoretiskt vet mer om hur ens barn tar till sig undervisningen. Men om målproblematiken är större än den informationsvinsten så får vi ett dåligt utfall – vilket är vad Sveriges Lärares rapport verkar peka på.

”Stora resurser på rökridåer”

Man skulle också kunna ha ett historiskt perspektiv på din egen forskning och ditt debattengagemang … det är över tio år sedan nu som du och Jonas Vlachos skrev en vida spridd DN Debatt-artikel om att låta externa provrättare komma till rätta med betygsinflationen – hur känns det faktum att den texten fortfarande är så aktuell? Står vi stilla och stampar eller närmar vi oss ett genombrott?

– Det är droppen som urholkar stenen. Många intressenter har tjänat mycket pengar på friskolesystemet och det är bara fingrar kvar i syltburken. Dessa intressenter kommer lägga stora resurser på att sprida rökridåer.

– Vi ser ju ständigt konstiga uttalanden som inte hänger ihop och som inte skulle passera med godkänt betyg på grundkurserna på universitet, för att de är inkonsekventa och inte använder sig av Ockhams rakkniv.

”Frikoppla antagning från betygssättning”

Vad tyckte du om debatten i dag?

– Jag är skeptisk. Det finns en övertro hos politiker om att vi alltid kan skruva lite på reglerna. Men agenter re-optimerar, alltid, och det finns en risk för oönskade konsekvenser som är svåra att förutse.

Politikerna i dag fick frågan om hur vi ska uppnå likvärdighet med skolval och skolpeng. Vilka är dina lösningar?

– Om vi ska behålla målrelaterade betyg måste antagning frikopplas från betygsättning. Skolverkets modereringsmodell gör det på det bästa sättet. Givet att vi vill behålla målrelaterade betyg.

LÄS ÄVEN: Nu tillsätts utredning av glädjebetyg