Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
Till startsidan
Inez Degerman, 96 år gammal. I bakgrunden står hon med sin första klass som lärare år 1949.
Lärarliv
För 75 år började Inez Degerman som lärare och kände sig allt annat än duktig.
Härom veckan hörde en av hennes första elever av sig och tackade henne.
– Helt otroligt. Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt, säger Inez Degerman, 96.
Inför inskrivningen första dagen i skolan kändes det mesta otäckt, minns Lars-Olov Bastviken.
Men när han möttes av sin blivande frökens milda leende rann oron av honom.
Lars-Olov Bastviken
– Hon var så fin. Den vackraste jag någonsin sett och hon hade förmåga att lotsa oss elever genom skolan, få oss att vilja veta mer.
75 år senare sitter Lars-Olov hos en vän när telefonen ringer. Samtalet blir kort, vännen ursäktar sig: ”Det var Inez. Hon är 96, före detta lärare men jag sa att jag skulle ringa upp lite senare.”
Inez, tänkte Lars-Olov, namn och ålder stämde med hans första fröken. Efternamnet var annorlunda men han tog kontakt.
– Det var verkligen en märklig slump. Jag hade inte hört något om henne på över 70 år. Men nu har vi har brevväxlat lite. Jag har skickat henne några gamla bilder.
Inez Degerman, född Johansson 1928 fyller 97 i år och minns Lars-Olov väl och blev väldigt glad av att han hörde av sig efter alla dessa år.
– Ja, ja, visst minns jag Lars-Olov. Han satt mitt i klassrummet.
Första åren som lärare minns hon själv som besvärliga.
– Jag kände mig totalt värdelös. Jag pratade med min pappa om det, och han förstod, han sa att jag kunde göra något annat under något år och tänka på saken.
Hon tänkte under sommaren men började fortfarande tveksam till yrket på en annan skola till hösten – Lars-Olovs första skola.
– Bra att Lars-Olov inte märkte att jag var en ängslig, osäker ung lärare, som på våren sagt: Aldrig mer lärare, säger Inez Degerman.
Och hon fortsatte i yrket. I 40 år.
– Men jag har gjort annat också, skrivit läromedel, arbetat som utbildningskonsult inom Svenska kyrkan, arbetat inom särvux... Och flyttat mycket. Kiruna, Rättvik, Luleå, Borlänge, Skellefteå, Umeå…
Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
När Inez började som lärare gällde 1919 års läroplan och lärartiteln medförde respekt.
– När jag började blev jag presenterad för syföreningen på orten. Då reste sig alla upp och neg. Det kändes jättekonstigt. Och alla elever neg och bockade i skolan.
När en elev, Håkan, som hade ”lite svårt att koncentrera sig” tankspritt kallade henne för du, eller vid förnamn, hyschades han av klasskamraterna. ”Man får inte säga du till fröken!”.
– Men det fick man visst det, i alla fall till mig, säger Inez Degerman. Håkan hade ett gosedjur i bänken som han kramade lite i smyg när han behövde det.
– För man måste lära eleverna att våga ifrågasätta och att våga diskutera med lärarna.
Lars-Olov Bastviken bekräftar att det var så.
– Hon var väldigt vänlig. Det påverkade mig positivt. Jag fick en fantastisk skolgång och uppväxt.
Lars-Olov började jobbba på bank. Fick fyra barn och har fem barnbarn.
Inez gick i pension våren 1994, Lars-Olov 1998.
– Jag har alltid sett läroplanerna som rekommendationer och plockat de bitar jag själv trott på. Det är fullständigt orimligt att skulle finnas en mall som passar alla. Det finns bara en metod som är den rätta för varje elev i den stunden. Man behöver hitta den, säger Inez Degerman.
LÄS MER:
Hon har varit lärare i 54 år: ”Hoppas jobba länge än”
Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”