
Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
Inez Degerman, 96 år gammal. I bakgrunden står hon med sin första klass som lärare år 1949.
Lärarliv
För 75 år började Inez Degerman som lärare och kände sig allt annat än duktig.
Härom veckan hörde en av hennes första elever av sig och tackade henne.
– Helt otroligt. Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt, säger Inez Degerman, 96.
Inför inskrivningen första dagen i skolan kändes det mesta otäckt, minns Lars-Olov Bastviken.
Men när han möttes av sin blivande frökens milda leende rann oron av honom.
Lars-Olov Bastviken
– Hon var så fin. Den vackraste jag någonsin sett och hon hade förmåga att lotsa oss elever genom skolan, få oss att vilja veta mer.
75 år senare sitter Lars-Olov hos en vän när telefonen ringer. Samtalet blir kort, vännen ursäktar sig: ”Det var Inez. Hon är 96, före detta lärare men jag sa att jag skulle ringa upp lite senare.”
Inez, tänkte Lars-Olov, namn och ålder stämde med hans första fröken. Efternamnet var annorlunda men han tog kontakt.
– Det var verkligen en märklig slump. Jag hade inte hört något om henne på över 70 år. Men nu har vi har brevväxlat lite. Jag har skickat henne några gamla bilder.
Inez Degerman, född Johansson 1928 fyller 97 i år och minns Lars-Olov väl och blev väldigt glad av att han hörde av sig efter alla dessa år.
– Ja, ja, visst minns jag Lars-Olov. Han satt mitt i klassrummet.
Första åren som lärare minns hon själv som besvärliga.
– Jag kände mig totalt värdelös. Jag pratade med min pappa om det, och han förstod, han sa att jag kunde göra något annat under något år och tänka på saken.
Hon tänkte under sommaren men började fortfarande tveksam till yrket på en annan skola till hösten – Lars-Olovs första skola.
– Bra att Lars-Olov inte märkte att jag var en ängslig, osäker ung lärare, som på våren sagt: Aldrig mer lärare, säger Inez Degerman.
Och hon fortsatte i yrket. I 40 år.
– Men jag har gjort annat också, skrivit läromedel, arbetat som utbildningskonsult inom Svenska kyrkan, arbetat inom särvux... Och flyttat mycket. Kiruna, Rättvik, Luleå, Borlänge, Skellefteå, Umeå…
Inez Degerman och den första klass hon undervisade, åk 3–4 HT 1949.
När Inez började som lärare gällde 1919 års läroplan och lärartiteln medförde respekt.
– När jag började blev jag presenterad för syföreningen på orten. Då reste sig alla upp och neg. Det kändes jättekonstigt. Och alla elever neg och bockade i skolan.
När en elev, Håkan, som hade ”lite svårt att koncentrera sig” tankspritt kallade henne för du, eller vid förnamn, hyschades han av klasskamraterna. ”Man får inte säga du till fröken!”.
– Men det fick man visst det, i alla fall till mig, säger Inez Degerman. Håkan hade ett gosedjur i bänken som han kramade lite i smyg när han behövde det.
– För man måste lära eleverna att våga ifrågasätta och att våga diskutera med lärarna.
Lars-Olov Bastviken bekräftar att det var så.
– Hon var väldigt vänlig. Det påverkade mig positivt. Jag fick en fantastisk skolgång och uppväxt.
Lars-Olov började jobbba på bank. Fick fyra barn och har fem barnbarn.
Inez gick i pension våren 1994, Lars-Olov 1998.
– Jag har alltid sett läroplanerna som rekommendationer och plockat de bitar jag själv trott på. Det är fullständigt orimligt att skulle finnas en mall som passar alla. Det finns bara en metod som är den rätta för varje elev i den stunden. Man behöver hitta den, säger Inez Degerman.
LÄS MER:
Hon har varit lärare i 54 år: ”Hoppas jobba länge än”
Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.