Gymnasieläraren prisas för sin forskning om källkritik

Anna Lodén, lärare i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet, får Internetstiftelsens pris.

Gymnasieläraren Anna Lodén är årets mottagare av ”Det gyllene förstoringsglaset”.
Hennes forskning ska hjälpa elever att använda AI på ett källkritiskt sätt.
– Att det finns ett intresse för det jag har undersökt är jättekul.

Internetstiftelsens årliga pris ”Det gyllene förstoringsglaset” går till personer, initiativ eller organisationer som på något sätt arbetar med källkritik.

Anna Lodén, lärare i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet, är nybliven doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Umeå universitet och det är hennes forskning som prisas av Internetstiftelsen. Anna Lodéns avhandling behandlar olika sätt som elever samlar in information från internet på och hur olika sökprocesser ser ut inom just naturämnena.

– Det är jätteroligt och hedrande att få priset. I normala fall när man gör forskning sprids den inte särskilt mycket, att få bekräftelse att det finns ett intresse för det jag undersökt är jättekul, säger Anna Lodén.

Sökningar har förändrats

Hon har varit lärare sedan 1994 och har sett hur elevernas sökprocesser förändrats, framför allt de senaste åren.

– När eleverna började använda Google sa de att de inte hittar någon information och det tyckte jag var jättekonstigt. Varför hittar de inte information på internet där det finns mycket att hämta? säger Anna Lodén.

Den stora skillnaden som kommit med generativ AI är att den ger ett färdigt svar direkt istället för att sökprocessen leder till svaret.

– I skolan är det vanligt att låta eleverna söka efter svar på frågor, när ett svar är hittat är hen klar med uppgiften, då är det klart att eleverna köper AI-svar när de får dem direkt. Man måste därför se över hur vi låter våra elever jobba med AI. De förlorar inlärningsprocessen och använder ytlig information om de inte får arbeta fram svaren, säger Anna Lodén.

”Tappar själva inlärningen”

Hon menar även att AI använder ett språk som låter övertygande. När den dessutom inte anger källor eller anger felaktiga källor försvinner möjligheten till att källkritiskt granska.

Därför problematiserar hon hur skolor köper in AI-teknik utan att de tänker efter hur de ska använda tekniken och vad den gör med lärandet.

– Jag ser ofta att lärare använder AI i undervisningen bara för att skolan har köpt in tekniken, de har inte tid att sätta sig in i vad AI gör med lärandet. Jag är inte emot AI men det är viktigt att man vet varför och hur man använder den.

– Det är extra viktigt med de elever som har det svårare med skolan, man tänker att AI ska stötta dem men de tappar själva inlärningen i stället. När eleverna i stället ställer följdfrågor och är lite kritiska till AI-svaren då blir det ett jättebra inlärningsverktyg, säger Anna Lodén.

LÄS MER:

Sant eller falskt – så undervisar han i källkritik

Wyndhamn: ”Sanningen blir oviktig när normen styr”

Forskaren: ”Kolla källan” räcker inte längre