Tiyodora är länken till modersmålet

Utmärkelsen ”Årets språkliga eldsjäl” – som kommit till för att uppmärksamma modersmålslärares viktiga arbete – gick i fjol till Tiyodora Abdulahad. I sin motivering lyfter juryn bland annat fram hennes förmåga att inkludera alla elever, oavsett modersmål.

– Jag försöker jobba från hela hjärtat, säger Tiyodora Abdulahad.

Men bakom hennes framgång finns mer än engagemang – både goda förutsättningar och ihärdigt och metodiskt arbete.

Förutom rollen som modersmålslärare i arabiska arbetar hon också som studiehandledare. Uppdraget är att finnas till hands inte bara för arabisktalande elever, utan för alla elever i skolans förberedelseklass.

Den här dagen, när Skolvärlden pratar med henne, ska hon sitta med när fyra nyanlända elever skriver prov i hemkunskap. Prov på svenska är en stor utmaning i början, konstaterar Tiyodora Abdulahad.

– Och för tre av dem är det första gången, säger hon.

Den kombinerade rollen innebär stora möjligheter att knyta ihop modersmålslektionerna med den övriga undervisningen, något som blivit en hörnsten i Tiyodora Abdulahads arbete.

Under våren arbetar åttorna i svenska som andraspråk med Arkan Asaads ungdomsroman ”Stjärnlösa nätter”. På de lektionerna är Tiyodora Abdulahads roll att stötta, översätta, förklara, pusha och svara på frågor.

På modersmålslektionen i arabiska fortsätter sedan arbetet. Där är det Tiyodora Abdulahad som leder lektionen.

– Då låter jag dem lyssna på boken på arabiska. Sedan diskuterar vi, ställer frågor och hittar nya ord, både arabiska och svenska, säger Tiyodora Abdulahad.

Hon arbetar mycket framme vid tavlan, där hon tillsammans med sina elever översätter och jämför meningar ord för ord – och bygger nya.

– Jag jobbar mycket med grammatik – och där finns det många likheter mellan arabiskan och svenskan, konstaterar Tiyodora Abdulahad.

Digitala hjälpmedel spelar också en stor roll. Som Lexin – ett gratisverktyg på nätet där eleverna kan söka på ord, lyssna på dem och se hur de används i en mening.

Att börja med att bara sätta en bok på svenska i händerna på nyanlända elever fungerar inte, slår hon fast – och även om modersmålet spelar en stor roll för att hjälpa eleverna att erövra svenskan så behöver allt börja i en annan ände, menar Tiyodora Abdulahad.

– Mitt uppdrag är först och främst att stärka deras självkänsla och trygghet. Att de ska kunna vara stolta över sina språk, hemländer och kulturer. När nyanlända elever kommer hit känner de sig svaga, utanför och osäkra. Genom att jobba med modersmålet försöker jag visa att de är starka på andra sätt.

Vägen till ett nytt samhälle – och ett nytt språk – kan kännas oöverkomlig.

– De drömmer om en bra framtid och har gnistan, men ser att deras kunskaper inte räcker. Det kan göra mig ledsen att se.

Själv flyttade hon från Syrien till Sverige i början av 1990-talet, erfarenheter hon ofta delar med sig av till sina elever.

– Jag berättar att jag mådde jättedåligt i början. Jag kunde franska och arabiska och började kämpa med svenskan. Efter nio månader hade jag klarat sfi – och därifrån fortsatte jag kämpa, säger Tiyodora Abdulahad, som i Syrien arbetade som gymnasielärare.

– Jag brukar säga ”föreställ er en bild och ni kommer att hamna där, ni kommer att fixa det. När jag kom till Sverige kunde jag ingenting.”

Genom åren har hon samlat på sig många skäl att tro på just det. Som när hon får veta att tidigare elever kommit in på naturprogrammet eller börjat plugga till läkare.

Att ta hjälp av modersmålet för att lära sig ett nytt språk är ingen ny idé, förklarar Carla Jonsson som är docent i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

– Jag brukar förklara att modersmålet kan liknas vid ett träd som består av grenar med en mängd begrepp och uttryck. Och om man då inte tillåts använda det när man ska lära sig ett nytt språk utan börjar på ett helt nytt träd så blir det svårt. Det finns studier som visar att det gynnar språkinlärningen om man tillåts dra paralleller mellan språken.

Att i skolan arbeta parallellt med att utveckla både elevernas modersmål och svenska är inte alltid möjligt, helt enkelt eftersom alla lärare inte kan alla elevers modersmål. Många lärare kan nog känna igen sig i att vara hänvisade till kroppsspråk och gester.

Det fungerar också, även om det är svårare och innebär en omväg, konstaterar Carla Jonsson.

– Det är som att lärare som undervisar i engelska inte skulle kunna använda svenska för att förklara eller dra paralleller mellan språken.

Också Carla Jonsson ser vinster med att koppla ihop modersmålsundervisningen med andra ämnen. Bland annat för att få modersmålsämnet att kännas mer meningsfullt för eleverna.

– Inlärningen i båda ämnena blir ofta mer givande om man bygger broar mellan dem – och det är därför vissa lärare vill jobba så. Tyvärr ser man inte alltid modersmålsläraren som en del av kollegiet eftersom hen ofta arbetar på flera olika skolor. Ibland vet lärarna på en skola kanske inte ens vem modersmålsläraren är, säger hon.

Det är en situation som Tiyodora Abdulahad känner igen sig i. Innan hon började arbeta heltid på Scheeleskolan för 14 år sedan delade hon sin tid som modersmålslärare mellan fyra olika skolor i Köping.

– Jag stressade otroligt mycket. Jag var tvungen att ringa runt och se om eleverna överhuvudtaget var i skolan eller om det blivit schemaändringar. Jag behövde hitta undervisningsmaterial och ha kontakt med föräldrar på alla skolorna. Jag kunde inte fokusera.

Situationen gjorde också att hon kände sig utanför. Att lektionerna ofta låg på eftermiddagarna gjorde det svårt att delta i kompetensutveckling och konferenser.

Men det fanns andra lärare som uppmärksammade hennes situation.

– De sa att jag kommer bli sjuk om jag fortsatte jobba som jag gjorde. De såg hur jag stressade och sa att jag inte kommer orka – och till sist gjorde jag inte det. Tack och lov fick jag till slut möjlighet att börja jobba heltid på Scheeleskolan i rollen som jag har i dag.

Liknande villkor är vardag för många av Sveriges modersmålslärare. När Lärarnas Riksförbund för ett par år sedan undersökte modersmålslärarnas situation, svarade en tredjedel av lärarna i undersökningen att de inte tillhör något lärarlag – och över hälften att de inte kände någon eller mycket liten tillhörighet till resten av lärarkollegiet. Nästan nio av tio modersmålslärare uppgav att de undervisade sina elever efter skoltid.

Även i Tiyodora Abdulahads nuvarande roll har det funnits perioder med för hög arbetsbelastning.

– Jag har försökt bromsa lite och har delat upp mina timmar på ett bra sätt. Som lärare behöver man kunna planera sin tid. Samtidigt har jag bra kontakt med min chef och kan komma och prata om det blir för mycket – och det gör jag.

Tiyodora Abdulahad hoppas att fler skolledare ska uppmärksamma modersmålslärarnas situation.

– Om man vill att den här undervisningen ska utvecklas på ett bra sätt så måste man kämpa för lärarna. De behöver känna sig trygga och viktiga för skolutvecklingen, säger Tiyodora Abdulahad, som också ser att arbetet med just nyanlända elever behöver större resurser.

Vilka språk som kommer krävas i framtiden vet vi inte, men vi vet att språkkunskaper kommer behövas.

Carla Jonsson tycker att modersmålsundervisningen behöver få kosta – och inte bara för att den kan snabba upp vägen till svenskan.

– Många vill fokusera på hur viktigt modersmålet är för inlärningen av svenska – och det är det – men man måste också komma ihåg att ett språk har ett värde i sig.

I sin egen forskning har Carla Jonsson undersökt hur flerspråkighet kan vara en tillgång både för individen och samhället.

Ett starkt modersmål kan innebära allt från bättre möjligheter till kommunikation med sina föräldrar till större chanser på arbetsmarknaden, påpekar Carla Jonsson.

– Jag håller helt med om att alla elever behöver få möjlighet att lära sig svenska för att kunna bli aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt finns det inget som säger att det är just svenskan som kommer ge en jobbet. Det kan lika gärna vara engelska eller arabiska, säger Carla Jonsson.

– Vilka språk som kommer krävas i framtiden vet vi inte, men vi vet att språkkunskaper kommer behövas.

Och skolan kan göra flera saker för att visa att elevernas olika språk är något värdefullt, menar Carla Jonsson. Bland annat att se över schemat.

– Jag har hört exempel där elever tvingats välja mellan modersmålsundervisning och lunch. Det är inte rimligt, säger Carla Jonsson.

– Men jag har också sett positiva exempel, som samarbeten mellan modersmålslärare och andra lärare och stora skyltar som informerar om vilka olika modersmål som talas på skolan.

Jag är inte bättre än andra, men jag har ett stort hjärta och kanske lite mer engagemang.

Också föräldrar kan spela stor roll för att få elever att se värdet av sitt modersmål, menar Carla Jonsson. Även Tiyodora Abdulahad betonar föräldrarnas roll.

– Att ha dem med på tåget leder till bättre resultat. Det kan handla om att fråga sina barn vad de gör i skolan och vad de har fått för läxor, säger Tiyodora Abdulahad, som också ser föräldrarna som en viktig länk mellan hemmet och skolan.

Som studiehandledare händer det att hon har sms-kontakt med föräldrar på arabiska – även utanför skoltid. Och hon stänger inte dörren för eleverna även när det handlar om att vara ett stöd i det som går bortom skolämnena.

Tiyodora Abdulahad ser inget problem med att också se sig som kurator, något som långt ifrån alla lärare tycker ingår i rollen.

– Jag är inte bättre än andra, men jag har ett stort hjärta och kanske lite mer engagemang.