Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

I intervjuer med Riksrevisionen uppger lärare som arbetar i grundsärskolan att deras elever och grundsärskolan som skolform inte räknas på samma sätt som grundskolan. Och efter att ha genomfört en omfattande granskning kan Riksrevisionen konstatera att det delvis stämmer.

– När det gäller de statliga insatserna på området visar den här granskningen dessvärre att lärare och rektorer har visst fog för den uppfattningen, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Granskningen visar på ett bristande stöd för att bedöma elevers kunskaper, eftersom grundsärskolans lärare inte alls har samma tillgång till bedömningsstöd som lärare i andra skolformer. I grundsärskolan finns bedömningsstöd endast i tre ämnen för låg- och mellanstadiet medan grundskolan har bedömningsstöd i alla ämnen.

– Det visar att grundsärskolans behov av stöd för kunskapsbedömning inte har prioriterats på samma sätt som grundskolans, säger Olof Widmark som är projektledare för granskningen i en kommentar.

Även Skolverkets uppföljning och utvärdering av grundsärskolan är bristfällig. Det saknas information om kunskapsutvecklingen hos eleverna, om förutsättningar för att utveckla elevernas kunskaper, om skillnader mellan grundsärskolor samt utvecklingen i grundsärskolan över tid.

– Kunskapsbristerna gör det svårt att veta om eleverna getts möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, så som skollagen kräver, och om det finns skillnader mellan grundsärskolor i landet. Det gör det också svårare att veta om det behöver vidtas några särskilda åtgärder för grundsärskolan, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Dessutom konstateras det att grundsärskolan inte alltid finns med när man gör ändringar i läroplanen. Det förtydligande som gjorts i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan när det gäller trygghet och studiero har inte införts i grundsärskolans läroplan. Ingen motivering har lämnats till varför denna ändring inte gäller för grundsärskolan.