
| Foto: Julia Sjöberg
Specialpedagogik
Sedan 2013 har Kungsbacka kommun erbjudit elever som behöver extra stöd i sin vuxenutbildning hjälp från en specialpedagog.
Det här kanske låter självklart, men är långt ifrån vanligt. Även på grundskolan och gymnasiet har elever i dag svårt att få det stöd de behöver under sin utbildning. Många undersökningar visar att allt fler elever går ut gymnasiet utan att ha klarat en eller flera kurser, trots att det i Sverige är lagstadgat att grundskolan och gymnasiet ska ha möjlighet att erbjuda stödundervisning till de elever som behöver det. Men det här är inget krav som finns på undervisningen för vuxna eller svenska för invandrare, SFI.
I Kungsbacka har man ändå valt att gå ett steg längre med vux- och SFI-eleverna.
– Eleverna vet oftast vad de har för behov av hjälp, de kan komma till mig med funderingar om att de har läs- och skrivproblematik och då utreder jag eller skickar dem vidare, säger Ingela Eliasson.
Hon är specialpedagog och gymnasielärare i grunden, men har sedan 2015 arbetat som samordnare i lärstöd på Kungsbacka kommun. Ett av hennes jobb är att säkerställa att vuxenstuderande som har funktionsnedsättningar eller behov av extra hjälp får det stöd de behöver för att klara sin utbildning.
Tillsammans med eleverna går hon igenom vad de har för behov av extra anpassningar och stöd i sin undervisning. I vissa fall tar hon in hjälp utifrån, som till exempel en logoped eller psykolog, för att kartlägga elevens behov vidare. Andra gånger har de med sig en diagnos.
– I samtalet kommer jag och eleven överens om vad det ska stå i den pedagogiska överlämningen som kan justeras under studietiden eftersom det ska vara ett levande dokument. Eleverna kan komma till mig på olika vägar, säger Ingela Eliasson.
Oftast kommer eleverna genom en vägledare eller så sätter de ett kryss i rutan på ansökningsblanketten att de behöver stöd i sin undervisning.
– Det kan även vara skolan som tar kontakt med mig om eleven inte gör önskad progression i sina studier, berättar Ingela Eliasson.
| Foto: Julia Sjöberg
Varje vecka träffar också Ingela Eliasson en utbildningssamordnare och karriärvägledare från kommunen i ett lärstödsmöte där de går igenom nya ansökningar. De diskuterar även pågående elever utan stöd för att se om någon har behov av extra stöd och ser över elevernas studieplaner.
Lärstödsgruppens uppföljningsarbete är också ett sätt att säkerställa att eleverna verkligen får den hjälp de behöver.
– Om en elev får två F efter varandra i sina studier, då träffar jag eleven ensam eller tillsammans med utbildningssamordnaren, för att ta reda på varför det inte gått så bra och se hur vi kan hjälpa till via samarbete med berörd skola, säger Ingela Eliasson.
På det sättet minskar risken att elever drar på sig CSN-skulder som de kan ha svårt att betala tillbaka, för efter tre F-betyg i rad måste den studerande nämligen betala tillbaka sin skuld innan något nytt lån betalas ut.
Sedan ungefär tio år tillbaka har Kungsbacka kommun upphandlat vuxenutbildning i olika omfattning. Ett av kraven som kommunen har på de upphandlade skolorna är att de ska ha en specialpedagog som ska ha ett övergripande ansvar för att de pedagogiska överlämningarna genomförs.
Tillsammans med kommunens samordnare av lärstöd sker en kontinuerlig uppföljning av elevens progression och även ett kvalitetsarbete av olika specialpedagogiska utbildningsinsatser för personal.
Jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande.
En av fyra specialpedagoger som är anställda på de upphandlade skolorna i Kungsbacka kommun är Lena Ericsson.
I tjugo år har hon arbetat inom den kommunala grundskolan, men i januari tog hon klivet över till Hermods och Medlearn som har vuxenutbildning och SFI.
– Jag är van från grundskolan att man erbjuder det här stödet och jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande, säger hon.
Det är Lena Ericsson som tar emot utredningar och beställningar angående elever från Ingela Eliasson.
– Det handlar oftast om struktur och tydlighet som många behöver hjälp med, och så kan jag göra individuella scheman åt dem, berättar Lena Ericsson.
Alla elever jobbar mot en lärplattform som har ett strukturerat schema som eleverna följer.
– Eleverna kan arbeta helt individuellt och i sin egen studietakt, en del kan behöva hjälp med att bryta ner uppgifterna så att de lättare ser vad de ska göra, säger hon och fortsätter:
– För de elever som har behov av extra stöd erbjuder vi individuell handledning.
Extra stöd till elever på vuxenutbildningen i Kungsbacka har gett omedelbara resultat. Statistik över betygen 2017 visar att av elever på den gymnasiala vuxenutbildningen som inte behöver extra hjälp i sin undervisning var det 88 procent som fick betyg A–E.
För de elever som behöver extra stöd var motsvarande andel 84 procent, det vill säga nästan lika många av eleverna som behöver extra stöd går ut med godkända betyg som de som inte behöver den hjälpen.
För de grundläggande kurserna vid vuxenutbildningen var betygsskillnaden ännu mindre.
– Nu har jag en kille som alltid misstänkt att han hade läs- och skrivproblem, då han haft svårt att läsa längre texter och komma ihåg handlingen, samt stavningsproblematik. Inom vuxenutbildningen har han fått en utredning inom läs-och skrivproblematik. Det gör att han får allt material inläst, så att han kan lyssna på det i stället, längre tid på prov, samt individuell handledning med struktur och strategistöd. Nu går studierna jättebra för honom, berättar Ingela Eliasson.
Samma stöd vad gäller specialpedagoger erbjuds också elever som går på SFI-utbildningen.
Genom projektet Integration Halland som inleddes 2015 och når sitt slut våren 2019 har nyanlända män och kvinnor erbjudits särskilt stöd i sin språkundervisning.
Samtidigt som de kan gå på en yrkesutbildning får de läsa svenska och visar det sig att de behöver extra hjälp så kopplas Ingela Eliasson in.
– Ofta har stödet som de fått tidigare i sina hemländer varit obefintligt, så man är inte van vid att få hjälp, berättar Ingela Eliasson.
Utredningen av vilket stöd SFI-eleverna behöver kan vara lite mer komplicerat på grund av språkbarriärer och då behövs det en tolk vid utredningen.
Alla som går ut nu till jul har jobb.
Om eleven har inlärningsproblematik som behöver utredas vidare så tas kontakt med arbetsförmedlingens psykolog, som Ingela Eliasson samarbetar kontinuerligt med.
– En viktig del i lärstödsarbetet som ger goda resultat, är just att det finns ett samarbete med olika professioner, förklarar hon.
Språkstöd i kombination med yrkes-utbildning, som SFI-eleverna erbjuds, har också visat sig vara väldigt framgångsrikt.
– Vi har en klass med SFI-elever som gått Medlearns språkstödsprogram för undersköterskor och alla som går ut nu till jul har jobb, berättar Lena Ericsson.
Arbetet med SFI-elever handlar om att bland annat ta fram bildstöd och appar till de elever som behöver hjälp.
– Och det gynnar oftast hela klassen, för de andra får ju också tillgång till det samtidigt, så det hjälper alla, säger Lena Ericsson.
Hon är inte orolig över att stödet till SFI-elever kommer att ta slut efter att projektet når sitt slut den kommande våren.
– Nej, det här har blivit så bra och är så implementerat i arbetet nu så det kommer att fortsätta, säger hon.
Betygstatistik från jan–dec 2017 – Kompetenscentrum Kungsbacka.
Gymnasiala kurser, elever utan behov av lärstöd:
Gymnasiala kurser, elever som fick lärstöd:
Grundläggande kurser, elever utan behov av lärstöd:
Grundläggande kurser, elever som fick lärstöd:
SFI, elever utan behov av lärstöd:
SFI, elever som fick lärstöd:
Det här är projekt Integration Halland
Debatt En av utredarna rider ut till försvar för texttriangeln.
Debatt ”Det handlar inte om att välja politisk sida. I alla krig finns det bara en sida, det är barnens”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Förskola Tillfällig lösning på vikariebristen: ”Rätt organiserat kan det fungera utmärkt.”
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Arbetsmiljö Här kan all tid som inte är ren undervisningstid användas som vikariat.
Hök25 Sveriges Lärares manifestation för regleringar: ”Folk ska orka jobba som lärare”.
Krönika Filippa Mannerheim: För SJÄLVKLART måste ett yrke ha ramar!
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Gruppledaren i SKR vill se regleringar i nya avtalet med lärarna.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Arbetsbelastning Pontus Bäckström: ”Etisk stress när elevbehov inte kan tillgodoses i ordinarie helklass”.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Krönika ”Rektor Kaj – ett under av tålamod”, skriver Maria Wiman om Uppdrag gransknings ”Gängskolan”.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Hök25 Sveriges Lärare röstade nej till SKR:s nya slutbud: ”Frustrerande”.
Undervisning Lärarstiftelsens fokus: Frågor som handlar om undervisningen.
Fackligt ”Skapar stor oro för våra medlemmar”.
Hoten mot lärarna ”Vi vägrar vänja oss vid att rädsla blir en del av vårt arbetsliv”
Hoten mot lärarna Lärare och annan skolpersonal vittnar om att lärare och annan skolpersonal är rädda för att ingripa.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Vi lärare Ökar satsningen: ”En blandning av vetenskap och beprövad erfarenhet”.
På djupet Här är förslagen som Sveriges Lärares ordförande saknar i utredningskavalkaden.
Forskning Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar. ✔ Lärarens och forskarens tips.
På djupet Skolministern är fast besluten om att förändra svenska skolan.
På djupet Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Mentorskap Läraren om avlastningen: ”Jag har över 300 elever så jag har att göra ändå.”
Mentorskap Därför införde Norrevångsskolan i Eslöv heltidsmentorer.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Elevhälsa Fredrik Sandström positiv till förändringarna – men ser ett kvardröjande mörkt moln.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet Har kontaktat över 100 skolor: ”Jag sökte allt – ofta svarade skolorna inte ens.”
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.