Läraren ”HP” Tran: ”Det går inte längre att hjälpa alla elever”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Den växande skolsegregationen gör lärarjobbet allt svårare.
– Som lärare vill man hjälpa alla elever, men det går inte längre. Behoven är så oerhört stora på en del skolor samtidigt som resurserna minskar, säger mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran.

Han har under de senaste tolv åren arbetat som lärare på olika förortsskolor i Göteborg. Sedan några år tillbaka undervisar HP Tran i svenska och SO på mellanstadiet på Vättleskolan i Angered.

En stor del av eleverna på skolan har inte svenska som modersmål, många har kommit till Sverige under de senaste åren.

– Men den största utmaningen i förortens skolor är inte det stora antalet barn med annat modersmål än svenska, utan många barns socioekonomiska bakgrund.

En del av eleverna har mycket begränsat stöd hemifrån och kan till exempel inte få hjälp med exempelvis läxorna. Ibland för att föräldrarna har svag utbildningsbakgrund eller mycket begränsade kunskaper i svenska och av den anledningen har svårt att hjälpa sina barn, ibland av andra skäl. Till det ska läggas den utbredda trångboddheten, som ytterligare försvårar läxläsningen.

– Samtidigt som många av våra elever är i stort behov av extra stöd och anpassningar, skär man ner på antalet anställda på skolan. Man har till och med gjort sig av med legitimerade lärare.

För att antalet elever har blivit färre?

– Nej, för att spara pengar. Antalet elever är detsamma. Resultatet ser vi bland annat i form av mer arbete för de lärare och annan personal som är kvar. Behoven har ju inte direkt minskat.

LÄS MER – GRANSKNING: 3 AV 4 LÄRARE ÄR FÖR HÅRT BELASTADE

HP Tran berättar att han under de senaste åren upplevt lärarjobbet som allt tyngre och att han känner sig betydligt tröttare i dag än vad han gjorde tidigare.

– Jag har insett att jag får göra så gott jag kan. Det får räcka. Annars kommer jag att gå under.

– Som ny lärare vill man hjälpa alla elever. Men det finns det inte tid till. Behoven är för stora i förhållande till hur många vi är som arbetar här. En del elever behöver oerhört mycket stöd och anpassningar.

HP Tran säger att det inte är ovanligt att väl fungerande elever byter från Vättleskolan till en annan skola, till exempel när de ska börja på högstadiet.

– Det beror inte på att föräldrarna, enligt vad de säger, är kritiska till den här skolan eller lärarna här. Många är tvärtom mycket positiva till oss och jag känner att vi har föräldrarnas stöd. De byter framför allt på grund av de andra eleverna.

– När väl fungerande elever slutar försvinner positiva förebilder från klassrummen, vilket försvårar vårt jobb. Lika barn leka bäst. Men olika barn lär sig mest.

LÄS MER – VIDAREUTBILDA MODERSMÅLSLÄRARE SÅ DE KAN VARA I KLASSRUMMET

I den politiska retoriken heter det ofta att alla skolor ska vara bra skolor.

– Det är tyvärr en omöjlighet och en motsägelse. Så länge skolorna verkar på en marknad där det är tänkt att de ska konkurrera med varandra kommer det alltid finnas vinnare och förlorare.

Hur länge ska du arbeta kvar på Vättleskolan?

– Jag har tankar på att byta arbetsplats.

Sedan några år tillbaka undervisar ”HP” Tran i svenska och SO på mellanstadiet på Vättleskolan i Angered.

Foto: Julia Sjöberg

Vättleskolan i Göteborg

Årskurs nio vårterminen 2019:
  • Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå: 1,84.
  • Andel nyinvandrade: 17 procent.
  • Genomsnittligt meritvärde: 143.
  • Andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen: 24,6 procent.
  • Andel elever som var behöriga att studera på gymnasiets yrkesprogram: 44,9 procent.
Så beräknas föräldrarnas utbildningsnivå och andel nyanlända elever Föräldrarnas utbildningsnivå delas in i tre nivåer:
  • Genomgången folkskola/grundskola ger 1 poäng.
  • Genomgången gymnasial utbildning ger 2 poäng.
  • Eftergymnasial utbildning ger 3 poäng.
  • Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det deras genomsnittliga utbildningsnivå som används.
  • Nyanlända elever: Elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.
Källa Skolverket Skolverkets uppgifter om skolors genomsnittsbetyg, andelen nyanlända elever, föräldrarnas utbildningsnivå med mera är av kommersiella skäl sekretessbelagda sedan i fjol. Senaste offentliga uppgifter är från 2019, vilka används här.