Lärarna eniga i ny rapport: Stoppa vinsterna i skolan
Robin Smith är lärare på stiftelseägda Viktor Rydbergs gymnasium och vice ordförande för Sveriges Lärare.
Friskolor
Nio av tio lärare vill att regeringen går längre än förslagen i utredningen om vinstbegränsning i skolan – och stoppar vinsterna helt.
– Vinsterna är motorn i hela systemet med marknadsskolan, säger Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.
Nio av tio lärare vill se ett stopp för vinstutdelning till skolägarna – och att pengarna i stället ska gå tillbaka till skolorna.
Det visar en färsk undersökning från Sveriges Lärare.
– Siffrorna talar sitt tydliga språk, marknadens logik kan spela roll på många områden i samhället. Men vi vet att den inte passar i på det här området, vi vet att det inte fungerar, säger Robin Smith.
Syns i undervisningen
Effekterna visar sig även i undervisningen.
– I extrema fall kräver vårdnadshavare anpassningar för just deras barn på lösa grunder. När de ekonomiska incitamenten är att tillmötesgå dem hellre än att hålla på principen om god undervisning för hela klassen, ges de stort utrymme att styra och ställa krav, till priset av en sämre undervisning för det stora flertalet och ökad belastning på läraren, säger han.
I dagarna ska regeringen presentera utredningen om nationell skolpengsnorm, som kan komma att minska friskolornas ekonomiska handlingsutrymme.
Utredningen om vinstbegränsning i skolan vill strypa utbetalning av statsbidrag för skolägare som delar ut vinst, samt att de tvingas redovisa vart pengarna går.
Men det kommer inga förslag på vinststopp. Något som Sveriges Lärare kräver.
”Motorn i systemet”
– Det finns många goda intentioner, och även om alla skulle realiseras, så måste man gå steget längre och göra upp med marknadsskolan och vinsterna. Vinsterna är motorn i systemet, säger Robin Smith.
Men kösystemet är också en del.
När Sveriges Lärare testade påståendet ”Fria skolval skapar förutsättning för en likvärdig utbildning för alla elever” på deltagarna i undersökningen, var det drygt 70 procent som inte instämmer.
En fjärdedel av lärarna anser att skolvalet bidrar till resurssvaga elevgrupper, i privata gymnasieskolor är andelen så stor som 40 procent.
– För skolor som vill skapa sig en marginal, gäller det att hitta elever som kan klara av skolgången med mindre resurser än man får. Vinstdrivande skolor måste attrahera resursstarka elever, säger Robin Smith.
Påverkar arbetsbelastningen
Siffrorna presenteras i rapporten ”Marknadsskolan: En förlust för samhället”.
Där står också att kösystemet påverkar lärares arbetsbelastning på fler sätt – eftersom elever kan välja ny skola under pågående läsår.
83 procent av lärarna i undersökningen anser att in- och utflödet av elever påverkar lärarnas arbetsbelastning negativt.
Och 73 procent anser det har negativ effekt på elevernas kunskapsutveckling.
Därför vill Sveriges Lärare införa gemensamt kösystem, och slopa kötid som urval till skolorna.
– Det vi vill uppnå är en likvärdig skolgång av hög kvalitet, och för att det ska vara möjligt behöver vi bryta skolsegregationen, säger Robin Smith.
Rapporten sammanfattar lärarfackets krav
- Stopp för aktiebolag. Överskott av verksamheten ska gå tillbaka till skolan.
- Staten måste ta ansvar för finansiering och resursfördelning. Skolpengen måste ersättas av en modell som utgår från skolans verkliga kostnader.
- Reformera skolvalet. Inför en gemensam skolvalsperiod och slopa kötid som urvalskriterium.
Undersökningen genomfördes av Sveriges Lärare med 1 400 lärare i förskoleklass, grundskolan och gymnasiet i fristående och kommunala skolor. Urvalet var 3 400 lärare, och svarsfrekvensen 40 procent.
LÄS ÄVEN:
Kritiken: ”Förslaget gör det svårt att driva friskolor”
