Rekordläraren Kicki: 50 år på samma förskola
Kicki Tynelius har varit lärare på samma förskola i femtio år. ”Vi flådde älg med barnen”, berättar hon om tidigare år.
Förskola
Kicki Tynelius, 68, har arbetat på samma förskola i femtio år.
– Olika perioder har olika bekymmer men barnen är alltid lika fina, säger hon.
När förskolan i Ånäset invid Ansjön i Kälarne i Jämtland byggdes 1978 hade förskolläraren Kicki Tynelius redan arbetat på platsen ett par år.
– I ”Villan”, men det var vad man kallar lekis.
Med förskolan följde andra uppgifter än omsorg och lek.
– Det var roligt, det fanns en stark framtidstro och resurser. Den nybyggda förskolan hade allt man kunde önska sig och vi arbetade mycket med lera och färger och snickeri och vi skickades på kurser och kom tillbaka med nya idéer, säger Kicki Tynelius.
Är i huvudsak utomhus
Grupperna har varierat mellan 15 och 29 barn och vid något tillfälle fick personalen överge sitt personalrum för att alla skulle få plats. När de var inne, vill säga. För går man i en naturnära förskola i Jämtland är man i huvudsak utomhus.
– Vi har väl i praktiken varit en ur- och skurförskola även om det aldrig sagts rakt ut. Barnen sover i sina vagnar utomhus och vi har en egen badplats i Ansjön alldeles i närheten. Och så alla äventyrsstigar med prinsessor och troll i skogen.
”Klädde av” älgen
Jakt, fiske och skog präglar inte bara kulturen på orten utan även förskolans verksamhet.
– En gång följde vi med på älgjakt och grillade och åt lunch med jägarna på en slaktplats. När en nyskjuten älg flåddes sa ett av barnen, en flicka, ”Nu klä’ de av älgen”.
En naturlig del av livet när man lever i ett område rikt på älg, björn och en och annan varg. Men tiderna förändras. Nu sköter de ”jakten” själva.
– Vi leker älgjakt i skogen. Ett jaktlag har skänkt sina brandgula västar och kepsar som barnen får ha tillsammans med sina Emil i Lönneberga-bössor. Sen letar de efter pepparkaksälgar i buskar och snår.
Leken är viktig
Även om de pedagogiska och skolförberedande inslagen getts större vikt i läroplanerna håller Kicki Tynelius leken nära hjärtat.
– Jag tycker att barnen ska få vara barn. De lär sig så mycket av att leka med varandra och genom att utforska i naturen i lugn och ro.
Kicki Tynelius ska fylla 69 och gick i pension för några år sedan men hoppar fortfarande in som vikarie från tid till annan.
– Innan jag gick i pension tänkte jag att det skulle bli skönt. Hur kan någon vilja arbeta mer, tänkte jag? Men nu hoppar jag in när de ringer och det känns riktigt bra att vara behövd och barnen är så fina.
Hon bor nära förskolan och flera av hennes grannar har hon tagit hand om när de var små.
”Var tid har sina besvär”
Sju rådjur smyger till barnens stora förtjusning utanför förskolans staket. Under våren har även politiker och tjänstemän från huvudorten Bräcke strukit förbi. Besparingar och rationaliseringar finns i korten. En flytt av verksamheten till skolan några kilometer bort skulle spara pengar, menar de.
Det är inte första gången som förskolans kostnader varit i politikernas fokus. Ett mörkt moln som oroat i onödan. Förskolan har överlevt även om resurserna blivit mindre.
Att det satsas på mycket annat samtidigt som barn- och äldreomsorgen får minskade resurser upplever hon som snedvridet och provocerande.
– Men man ska inte gräva ned sig i problem. Var tid har sina besvär men barnen har alltid varit lika härliga och fina och det är ju för dem vi gör det här och på det stora hela har det varit bra mest hela tiden.
Sentimentalitet förefaller inte vara något för Kicki.
– Jag var med när förskolan byggdes och nu kanske jag är med när den försvinner. Jag fick vara med under hela den roliga perioden.
LÄS MER:
Läraren Anki har upplevt fem betygssystem
