
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Forskning
Regeringens utredare, Gustav Fridolin, fick sju månader extra på sig.
Att utreda läromedelsläget visade sig svårare och mer komplext än väntat. Caroline Graeske skriver en delrapport om forskningsläget och ser en tydlig potential i lärarhandledningarna.
I skrivande stund är mycket av utredningens analysarbete kvar, att hitta orsakerna till bristerna och att skissa på ett antal konkreta förslag.
– Jag kan inte gå händelserna i förväg men vi tittar på olika konkreta förslag, säger utredaren, läraren och tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin.
Hur ser du på läromedlen så här långt?
– Min bild har stärkts under arbetet med utredningen att de etablerade aktörerna och deras uppdaterade läromedel oftast har hög kvalitet. Men det används mycket annat med varierande kvalitet.
Han resonerar vidare kring starka ekonomiska intressen såväl som olika ideologiska intressen. Han nämner en undersökning, som tidningen Arbetet publicerade i höstas, som jämförde Svenskt Näringslivs och fackens olika läromedel om svensk arbetsmarknad, alla gratis.
Jag önskar att valet av läromedel blev ett obligatoriskt ämne i lärarutbildningen.
– Det går inte att säga att någon av dem har fel men de är partsinlagor och ger en obalanserad bild av arbetsmarknaden.
Den digitala utvecklingen skapar också nya utmaningar:
– Utvecklingen drivs på av digitala entusiaster. Men de digitala lösningarna och apparna är av varierad kvalitet.
Han pekar på ytterligare ett problem när lärare uppmuntrar sina elever att till exempel använda en app som samlar in information om användaren och därmed skapar integritetsproblem.
Utredaren ska analysera hur val av läromedel görs, föreslå hur val av läromedel av hög kvalitet underlättas, föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel och lämna nödvändiga författningsförslag.
Gustav Fridolin leder arbetet och har ett kansli med Tove Mejer, undervisningsråd på Skolverket och Anna Medin, jurist folkbildningsrådet, som arbetar heltid med utredningen.
Gustav Fridolin arbetar själv som lärare igen, på Stadsmissionens folkhögskola, och undervisar nu på heldistans. Han har också själv, som lärare, ställts inför val av läromedel men vet att det inte alltid ens är ett val:
– Oftast har det nog varit så att ett läromedel redan funnits på skolan och då är det bara att använda det. Sedan är det alltid upp till varje lärare att välja delar eller komplettera ett läromedel.
Hur tänkte du när du fick frågan om att bli utredare?
– Jag blev väldigt glad, det var också ett erkännande av att vi inte kommit längre när det gäller att säkra skolbibliotek på alla skolor.
Den delen av utredningen har varit förhållandevis enkel då det redan fanns mycket sammanställt material. Delen om läromedel var en betydligt större utmaning:
– Det här området är både betydligt mindre beforskat och staten har ett mindre grepp. Till detta ska läggas att det i någon mån har funnits en läromedelsnegativ diskurs i Sverige. Många har talat om att man ”inte vill vara bunden av läromedel”, säger Fridolin.
Han har också noterat att en del skolor, som uttalat att de inte använder läromedel, har hyllats som mer framtidssyftande.
– Jag delar inte den synen, säger han och pekar på att vi också inom en överskådlig tid i Sverige kommer ha många obehöriga lärare och lärare utan svensk lärarutbildning och då blir läromedlen ännu viktigare.
Hur ser du på det övergripande ansvaret?
– Vi ser över hur ansvaret för läromedlen förändrats både i formell och praktisk mening. Jag är en stark anhängare av lärare med en autonom roll men lärare behöver hjälp. Och när vi ser introduktionen till digitala läromedel har vi noterat att det är allt mer sällan lärare eller arbetslag som tar de större besluten om inköp och avtal för digitala läromedel.
Caroline Graeske, Luleå tekniska universitet, skriver en av delrapporterna till utredningen.
Gustav Fridolin är tydlig:
– Jag ser att ansvaret och inflytandet definitivt har minskat för pedagogerna. Om vi ska stå för den svenska modellen där lärare ska välja läromedel, utifrån befintliga ramar, då måste läraren också få göra det i verkligheten. Vi måste fundera på hur man ska reglera detta.
Gustav Fridolin har skrivit ett läromedel tillsammans med en annan lärare.
– Då blev det väldigt tydligt att det måste vara kopplat till klassrummet.
En delrapport i utredningen är en forskningsöversikt på området. Den skrivs av Caroline Graeske, docent och biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
– Det är en slags litteraturöversikt samt en genomgång av en del teorier som speglar lärarkontexten, en genomgång av i första hand svensk och nordisk forskning om läromedel och hur de används i klassrummen, säger hon.
– Faktum är att vi har förhållandevis lite forskning kring hur läromedel används.
Bruket av läromedel ser mycket olika ut och många faktorer spelar in.
– Jag har systematiskt gått igenom svenska avhandlingar och vetenskapliga artiklar och ser en tydlig potential i lärarhandledningar.
– De kan fungera som kompetensutveckling för läraren och hjälp till att kontinuerligt reflektera över den egna undervisningen, säger hon och nämner också det faktum att lärarhandledningar underlättar stort för vikarier.
När utredningen lämnas till regeringen beslutar de om att skicka den på remiss, och sedan kan den bli beslut i regering (förordningar) och riksdag (efter proposition).
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.