Forskaren: Toppstyrd skola splittrar lärarkåren

I hennes analys består det svenska skolsystemet av tre sam- eller motverkande krafter: Professionen, organisationen och marknaden. I dragkampen mellan dem avgörs vem som har legitimitet att besluta hur och när vilka saker ska utföras och följas upp i skolan.

– Där ser vi att lärarprofessionen har fått mindre och mindre att säga till om, säger hon.

Att lärarnas röst försvagats sedan 90-talets genomgripande reformer av skolsystemet är ganska enkelt att förklara ur ett professionsteoretiskt perspektiv, menar hon.

– Innan kommunaliseringen och friskolereformen så hade vi professionen och byråkratin i någon slags samspel. Det var inte nödvändigtvis uppdelat helt jämnt 50–50, men nu med marknaden så har vi tre logiker som buffar med varandra på samma yta. Då är det naturligt att det finns mindre plats för professionen.

Lärarprofessionen splittras av systemet

I ett nyss avslutat forskningsprojekt ledde Karolina Parding en forskargrupp på sammanlagt tio forskare från LTU i Sverige och tre olika universitet i Sydney och Perth i Australien. Studien undersöker hur politiska reformer i ett konkurrensutsatt skolsystem påverkar lärares arbetsvillkor.

I takt med att fler fristående aktörer gett sig in på marknaden har styrning och kontroll också ökat, vilket gjort att byråkratin har växt. Det har bland annat lett till mer dokumentation för lärare och en ökad detaljstyrning av lärarnas arbetsformer, inklusive formerna för samarbete inom kollegiet.

I studien skriver forskarna att samarbeten som påtvingas lärarna uppifrån riskerar att ersätta mer naturliga, lärarinitierade möten och diskussioner.

– Det blir ett problem när professionella yrkesgrupper inte tillåts ha tolkningsföreträde att själva vara med och organisera arbetet. Om vi vill att lärare trivs och utvecklas, och också stannar kvar i yrket behöver de ges goda arbetsvillkor, och där ingår att ha kontroll i arbetet, möjlighet att påverka. Det är svårt att göra ett bra jobb om en inte ges goda förutsättningar, säger Karolina Parding.

Växande skillnader mellan olika delar av landet

Studien tittar även på hur olika lärares arbetsvillkor påverkas av reformer och marknadslogik kopplat till var i landet de jobbar. Beroende på om du som lärare arbetar exempelvis i en glesbefolkad inlandskommun med en enda skola, eller om du jobbar i en mellanstor stad med flera kommunala och fristående kolor, påverkas du olika av de politiska besluten. Det har blivit större skillnad på lärares arbetsvillkor beroende på var i landet de jobbar, och den utvecklingen har skyndats på av kommunaliseringen och friskolereformen.

– Det har förstås alltid funnits skillnader mellan olika skolor och olika orter men 90-talets stora reformer har gjort skillnaderna mellan skolorna större och större. Det får i sin tur konsekvenser för lärarkåren. Skilda villkor leder till att olika frågor blir viktiga att driva, och vad den samlade professionen vill blir kanske inte lika tydligt.

Det låter som en utmaning för facket?

– Exakt. Den kollektiva rösten riskerar att bli svagare.

Karolina Parding har sedan disputationen 2007 forskat om arbete och organisation, med särskilt fokus på lärare och deras arbetsvillkor.

Karolina Parding menar att de ökande skillnaderna riskerar att leda till inlåsningsmekanismer på arbetsmarknaden, när lärare jobbar på skolor som så starkt präglas av sina specifika villkor.

– Det är en typ av utmaning att undervisa elever som har inställningen ”vad mer kan jag göra för att få ett A?” och en helt annan att undervisa elever som knappt kommer till skolan. Det är skilda världar som kräver att man utvecklar skilda kompetenser, och det kan leda till att lärare inte rör sig mellan de två världar som uppstår. Det kan påverka möjligheten för skolan att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag, säger hon.

Lärarnas frihet ser olika ut

De tydligaste skillnaderna i lärares arbetsvillkor hittar forskargruppen i jämförelsen mellan skolor på olika geografiska platser, snarare än i huruvida skolorna drivs av kommunala eller fristående huvudmän. Men en skillnad beroende på huvudman som ofta återkommer bland de lärare som forskarna intervjuat är hur de beskriver två olika sorters frihet: Att vara fri som anställd, och att vara fri som lärare.

– Lärare på kommunala skolor ger en bild av att vara fria som anställda. De kan tala fritt, påtala missförhållanden och liknande utan att riskera jobbet eller att få reprimander. Men eftersom de ofta jobbar inom större skolenheter som i sin tur ingår i en hel kommun med många nivåer av styrning kan de vara ganska ofria som lärare. ”Nu har vi bestämt att vi i vår kommun ska göra så här” och så vidare.

Och lärarna på friskolorna ger motsatt bild:

– Där är tendensen att man känner sig fri i det pedagogiska arbetet, ingen lägger sig i vad man gör i klassrummet. Men de upplever sig mer påpassade när det gäller vad man kan säga i fikarummet eller på ett möte, och även utåt.

– I den bästa av världar känner sig lärare fria i sin undervisning och planering, och även i vad man till exempel kan säga till sina chefer. Här verkar det som att man i kommunal skola har den ena friheten och i privat har man den andra, säger Karolina Parding.

Uppmaningen: Lyssna på lärarprofessionen

Ett stort antal statliga utredningar har nyligen presenterat sina slutrapporter med rekommendationer för hur regeringen bör förändra, reformera och reglera skolan, och fler är på ingång.

Karolina Pardings budskap till de styrande är i grunden enkelt: Lyssna på lärarna – de vet redan vad som fattas och vad som ska bort.

– Lärarna behöver ges större utrymme att påverka hur arbetet ska organiseras och följas upp. Dels för att det ska bli schysta villkor för lärarna, dels för att det ska bli bra för eleverna. Det här är yrkesutövare som har gått en lång högre utbildning på universitet och högskola och som har socialiserats in i sitt yrke. Det är de som är experterna, de kan sin verksamhet och vet vad som behövs, säger hon.

LÄS ÄVEN:

Därför faller kollegialt lärande ofta platt i praktiken

Fortbildningen lyfter med rätt förutsättningar