
Maria Guthke.
Lärarförbundet
En helt ny förkortad, kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker som vill skola om sig till lärare. Så vill regeringen motverka lärarbristen i den utredning om ny lärarutbildning som lagts fram.
Lärarförbundet varnar för att förslagen snarast kan leda till motsatsen – minskad kvalitet och fler läraravhopp.
– Vi delar regeringens problembild: Dagens utbildning behöver förstärkas och det behövs fler examinerade lärare. Men de här förslagen missar helt målet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.
Regeringen med samarbetspartierna L och C föreslår en försöksverksamhet med en ny, kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare, i syfte att motverka lärarbristen. Utbildningen riktar sig till de med en tidigare avslutad akademisk examen och omfattar pedagogik, ämnesstudier och verksamhetsförlagd utbildning.
– Risken är stor att man genom att förkorta och snabba på kommer att medverka till tidiga lärarmisslyckanden. Och det vinner ingen på.
Lärarförbundet skulle snarare se att regeringen tittar på alla de som i dag jobbar som lärare men saknar lärarexamen.
– Hälften av dem har faktiskt en nästan slutförd lärarutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet har länge efterlyst tydliga satsningar på just den målgruppen och menar att det skulle vara mer effektivt och öka lärarbehörigheten med flera tusen lärare på kort tid.
Utredningen föreslår att nuvarande kompletterande pedagogutbildning för grundlärare, som idag är 90 högskolepoäng, ska kortas till 75 högskolepoäng och för ämneslärare 60 högskolepoäng. Detta för att gruppen som har en akademisk bakgrund ska få sin lärarutbildning snabbare och för att bredda vilka som ska kunna bli behöriga att söka KPU.
– Förslaget som regeringen lägger leder möjligen till att fler karriärväxlar, men risken är att lärarkarriären blir extremt kort för att de sökande inte får de kunskaper som behövs för att klara läraryrket.
Men Lärarförbundet har ju legat på för att göra det möjligt att komplettera annan akademisk utbildning och därmed bli lärare?
– Jo, men med det här förslaget kommer inte kompletteringen ge de kunskaper som faktiskt behövs för att möta eleverna i klassrummet. Ett stort slöseri eftersom de här personerna investerar i en utbildning, men inte får vad som krävs.
– Ett av regeringens syften är att stärka kvaliteten. Jag ifrågasätter hur en snabbare och kortare utbildning, som ger behörighet i ämnen som man inte läst på högskola, ska kunna öka kvaliteten.
Maria Guthke.
Läraren ringde upp Maria Guthke, ordförande i Lärarförbundet Student, för att få hennes spontana kommentarer till den nya utredningen. Hon gav både ris och ros:
– Förslaget att den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU:n, kortas ner är inte bra. Fel väg att gå, eftersom det då tummas på kvaliteten i utbildningen.
På plussidan finns förslaget att de lärarledda timmarna ska öka.
– Det är något vi påtalat länge och regeringen nu glädjande nog fattat gehör för. Liksom att övningsskolor, som tidigare bara varit försöksverksamhet, nu föreslås införas permanent på alla universitet och högskolor.
Att lägga fram förslag som kortar lärarutbildningen är helt fel väg att gå. Lärarutbildningen är en grundläggande utbildning för ett långt yrkesliv och måste ge studenterna de förkunskaper som krävs. Att skära ner på utbildningens längd och innehåll för att få ut fler snabbare är att göra blivande lärare en riktig otjänst.
Förslagen innebär att man kan bli behörig lärare i ett ämne som man inte har läst på högskolan. Därtill ska utbildningen läsas med förhöjd studietakt. Det är inte rimligt.
Förslagen visar också på politisk klåfingrighet och särlösningar för lärarutbildningen. Utbildningen är samhällsviktig, men att flytta regleringarna till en förordning och öka detaljstyrningen ännu mer löser inte problemen. Det får i stället negativa konsekvenser för både blivande lärare och lärarutbildare.
En mycket stor andel av de lärare som är obehöriga i dag har en nästan fullgången lärarutbildning med sig i ryggsäcken. Att satsa på dem som har nära till att nå en lärarexamen skulle kunna få upp behörigheten snabbt och till låg kostnad. Trots det lyser satsningar på denna grupp med sin frånvaro.
Lärarutbildningen behöver fler lärarledda timmar och Lärarförbundet välkomnar intentionerna om att den lärarledda tiden ska öka. Men det krävs satsningar och resurstillskott för att få fler lärarutbildare och kunna nå mer lärarledd tid.
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.