
forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping och Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.
Det finns redan idag skolor som startar klockan 9.00 men nu ska för första gången effekterna av en senare skolstart utvärderas i Sverige.
Elevhälsa
Sovmorgon höjer elevernas välmående och deras prestationer i skolan.
Det är tesen som ska prövas i Borås nästa läsår.
– Det ligger i linje med tonåringarnas biologiska förändringar, säger forskaren Malin Jakobsson.
I ett forskningsprojekt i Borås kommer ett par hundra högstadieelever att få en timmes sovmorgon varje dag under nästa läsår.
Målet är att bekräfta de positiva resultat som tidigare internationella studier visat – att mer sömn förbättrar såväl det psykiska välbefinnandet som det elevernas skolprestationer.
Det finns redan idag skolor startar klockan 9.00 men det är första gången som effekterna av en senare skolstart utvärderas i Sverige.
Eleverna i årskurs 8 och 9 på Engelbrektsskolan i Borås kommer att jämföras med elever i samma ålder på en annan skola med motsvarande socioekonomiska förutsättningar.
En utgångspunkt, en så kallad baslinje, har skapats genom en djupgående enkät till eleverna på båda skolorna. Eleverna kommer sedan att få göra om enkäterna två gånger under projektets gång, i november 2024 och i maj 2025. Dessutom intervjuas närmare 30 ungdomar i interventionsskolan nu innan projektet startar och sedan om ett år för att få en djupare förståelse av projektets påverkan på deras sömn och sömnrelaterade faktorer.
Även skolpersonal och vårdnadshavare kommer att ingå i utvärderingen.
Enligt forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping som leder projektet är en senare skolstart helt i linje med att ungdomar efter puberteten rent biologiskt får en förändrad dygnsrytm som gör dem tröttare på morgonen och piggare på kvällen.
– Man skulle kunna tro att en senare skolstart bara innebär att ungdomarna är vakna senare på kvällen men forskning från andra länder visar att de som startade skolan en timme senare på morgonen hade sovit 45 minuter längre på natten, säger Malin Jakobsson.
forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping och Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.
Förändringen påverkar även lärarna.
– Lektioner efter klockan 16 är inte aktuellt. Vi har gjort schemaändringar så att möten och konferenser läggs på morgonen istället för som tidigare på eftermiddagen, säger Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.– Lunchen kommer att förskjutas så att eleverna med sovmorgon inte ska vara vrålhungriga sista lektionen. Det skulle dessutom kunna påverka forskningsresultatet.
Innan lärarna gick med på projektet fick alla säga sitt.
– Det gick kanske lite väl snabbt från att idén presenterades till att projektet spikades men det har inte varit någon gråt eller tandagnisslan. Vi genomförde en undersökning bland lärarna och det är det ungefär 50/50 om man gillar idén eller om man är tveksam. Det har inte varit några protester men ungefär hälften tror inte att sovmorgon kommer att påverka skolresultatet, säger Maria Mansén.
Även vårdnadshavare hörde av sig. Vissa med frågor om hur senare skolstart skulle påverka elevernas möjligheter till aktiviteter efter skoltid om dagarna blev längre. Andra med logistiska frågor.
– En del vårdnadshavare har hört av sig. De som idag har svårt att väcka sina barn på morgonen oros av att det kan bli ännu svårare till hösten när de kanske åkt till jobbet när det är dags för barnet att kliva upp, säger Maria Mansén.
Och vad säger eleverna?
– Jag har inte hört någon elev som är negativ till sovmorgon, säger Maria Mansén.
Skolan där eleverna får sovmorgon
Maria Wiman: Det är tyst på skolan – och min själ har stämplat ut
Per Kornhall: Skolverkets förslag om meritering borde hamna i papperskorgen
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.