forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping och Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.
Till startsidan
Det finns redan idag skolor som startar klockan 9.00 men nu ska för första gången effekterna av en senare skolstart utvärderas i Sverige.
Elevhälsa
Sovmorgon höjer elevernas välmående och deras prestationer i skolan.
Det är tesen som ska prövas i Borås nästa läsår.
– Det ligger i linje med tonåringarnas biologiska förändringar, säger forskaren Malin Jakobsson.
I ett forskningsprojekt i Borås kommer ett par hundra högstadieelever att få en timmes sovmorgon varje dag under nästa läsår.
Målet är att bekräfta de positiva resultat som tidigare internationella studier visat – att mer sömn förbättrar såväl det psykiska välbefinnandet som det elevernas skolprestationer.
Det finns redan idag skolor startar klockan 9.00 men det är första gången som effekterna av en senare skolstart utvärderas i Sverige.
Eleverna i årskurs 8 och 9 på Engelbrektsskolan i Borås kommer att jämföras med elever i samma ålder på en annan skola med motsvarande socioekonomiska förutsättningar.
En utgångspunkt, en så kallad baslinje, har skapats genom en djupgående enkät till eleverna på båda skolorna. Eleverna kommer sedan att få göra om enkäterna två gånger under projektets gång, i november 2024 och i maj 2025. Dessutom intervjuas närmare 30 ungdomar i interventionsskolan nu innan projektet startar och sedan om ett år för att få en djupare förståelse av projektets påverkan på deras sömn och sömnrelaterade faktorer.
Även skolpersonal och vårdnadshavare kommer att ingå i utvärderingen.
Enligt forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping som leder projektet är en senare skolstart helt i linje med att ungdomar efter puberteten rent biologiskt får en förändrad dygnsrytm som gör dem tröttare på morgonen och piggare på kvällen.
– Man skulle kunna tro att en senare skolstart bara innebär att ungdomarna är vakna senare på kvällen men forskning från andra länder visar att de som startade skolan en timme senare på morgonen hade sovit 45 minuter längre på natten, säger Malin Jakobsson.
forskaren och universitetslektorn Malin Jakobsson vid hälsohögskolan i Jönköping och Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.
Förändringen påverkar även lärarna.
– Lektioner efter klockan 16 är inte aktuellt. Vi har gjort schemaändringar så att möten och konferenser läggs på morgonen istället för som tidigare på eftermiddagen, säger Maria Mansén, fackligt ombud för Sveriges Lärare på Engelbrektsskolan.– Lunchen kommer att förskjutas så att eleverna med sovmorgon inte ska vara vrålhungriga sista lektionen. Det skulle dessutom kunna påverka forskningsresultatet.
Innan lärarna gick med på projektet fick alla säga sitt.
– Det gick kanske lite väl snabbt från att idén presenterades till att projektet spikades men det har inte varit någon gråt eller tandagnisslan. Vi genomförde en undersökning bland lärarna och det är det ungefär 50/50 om man gillar idén eller om man är tveksam. Det har inte varit några protester men ungefär hälften tror inte att sovmorgon kommer att påverka skolresultatet, säger Maria Mansén.
Även vårdnadshavare hörde av sig. Vissa med frågor om hur senare skolstart skulle påverka elevernas möjligheter till aktiviteter efter skoltid om dagarna blev längre. Andra med logistiska frågor.
– En del vårdnadshavare har hört av sig. De som idag har svårt att väcka sina barn på morgonen oros av att det kan bli ännu svårare till hösten när de kanske åkt till jobbet när det är dags för barnet att kliva upp, säger Maria Mansén.
Och vad säger eleverna?
– Jag har inte hört någon elev som är negativ till sovmorgon, säger Maria Mansén.
Skolan där eleverna får sovmorgon
Maria Wiman: Det är tyst på skolan – och min själ har stämplat ut
Per Kornhall: Skolverkets förslag om meritering borde hamna i papperskorgen
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”