Nya betygen hade stoppat var femte från universiteten

Den 18 februari överlämnades utredningen ”Ett likvärdigt betygssystem” till skolminister Lotta Edholm.

Enligt utredaren Magnus Henrekson är det nuvarande betygssystemet inte likvärdigt.

 – Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg, säger Magnus Henrekson.

Var tredje hade inte kommit in på Handels

I en bilaga till utredningen skattas hur ett kalibrerat betygsvärde kan tänkas påverka vilka som kommer in på de mest eftertraktade universitets- och högskoleutbildningarna.

Som räkneexempel används antagningen (betyg) till Handelshögskolan i Stockholm åren 2018 och 2019. Beräkningarna utgår ifrån de som uppfyllde antagningskravet för att komma in på utbildningen, inte vilka som de facto på började studier på skolan.

Simuleringen visar att 33 respektive 26 procent av dem som nådde upp till Handelshögskolans antagningspoäng 2018 och 2019 inte hade gjort det med ett kalibrerat meritvärde.

”Detta får anses som ganska stora andelar och indikerar att en betygsreform med kalibrerade meritvärden kommer att få reell betydelse för vilka som antas till de mest attraktiva utbildningarna”, konstaterar utredningen.

Anders Auer, Skolverket.

Simuleringarna är utförda av en av utredningens sekreterare, Anders Auer som under tre decennier arbetat med utbildningsstatistik på Skolverket.

– Vi har undersökt de som nådde upp det officiella meritvärdet för att komma in på Handels under de aktuella åren, inte vilka som i verkligheten började där. En del av som klarade kraven kom säkert även in på andra attraktiva utbildningar och valde att börja på dem.

– Men våra beräkningar visar vilka konsekvenser man kan förvänta sig av sådan här reform. Den kommer inte bara beröra någon procent eller så.

”Mått på hur orättvist det är”

– Om man ser elevkohorten som en lång kö så kommer några av dem som i dagens system står långt fram i kön att halka ner som ett resultat av att vi styr upp likvärdigheten på skolnivå.

Blir det mer rättvist?

– Ja, och vi får även ett mått på hur orättvist det är idag utifrån skolnivåperspektivet.

Enligt Anders Auer hade uppskattningsvis mellan en fjärdedel och en femtedel av de som idag studerar på de mest eftertraktade universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige förmodligen inte kommit in om det föreslagna betygssystemet varit verklighet när de ansökte (betygsintag).

– Det är i de trakterna det ligger.

Från och med i höst kräver Handelshögskolan i Stockholm att den som söker till skolans kandidatprogram på sina gymnasiebetyg ska ha fått minst 1,25 poäng på högskoleprovet för att vara behörig (förutom övriga behörighetsregler).

LÄS MER:

Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Sveriges Lärare om nya betygen: ”Kan lösa problem”

22 viktiga förslag om nya betygssystemet