Hot och våld ökar bland yngre barn: ”Ett slagfält”

Sex av tio lärare har bevittnat hot och våld mellan elever – och våldet kryper neråt i åldrarna, enligt Sveriges Lärares rapport.

Arbetsmiljö Våld och hot mellan elever har ökat och krupit ned i åldrarna.
Sex av tio lärare på fritidshem bevittnar kränkningar varje vecka, enligt en ny rapport.
– Barnen betalar priset för en politik som urholkat fritidshemmen, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Jan Huss

Idag 12:18

Sveriges Lärares senaste rapport har fått titeln: ”Skolan som slagfält”.

– Titeln på rapporten är ingen överdrift. Skolan och i synnerhet fritidshemmen har blivit ett slagfält, när det gäller ökande hot och våld. Hotet och våldet har gått ner i åldrarna och är på väg att normaliseras. Det kan vi inte acceptera, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Anna Olskog.

I rapporten vittnar lärare om hur gängkriminalitet glorifieras och om att våldet mellan eleverna har blivit grövre.

Rapporten visar även på flera tydliga samband.

– Våldet sker oftare på skolor med färre behöriga lärare, större brist på stödpersonal och med bristfälliga lokaler, säger Anna Olskog och menar att utvecklingen är förväntad.

– Det är inte förvånande, Sveriges Lärare har länge varnat för att de nedskärningar på skolan som vi har sett de senaste åren kommer att förvärra situationen med hot och våld.

Kränkningar varje vecka

Enligt rapporten har totalt sex av tio lärare bevittnat hot och våld mellan elever men skillnaden mellan skolformer är stor. På fritidshemmen är situationen värst, där har åtta av tio lärare blivit vittnen till kränkningarna. En majoritet säger att det sker varje vecka.

En lärare i fritidshem berättar själv:

”Det är en tuff miljö i skolan och eleverna har ingen respekt för vare sig andra barn eller vuxna. De har ett grovt språkbruk som de inte förstår vidden av. Det är jobbigt psykiskt när det sker mycket konflikter mellan eleverna. Det är otroligt jobbigt att själv bli drabbad genom slag och kränkande ord från eleverna.”

Samtidigt finns en misstro mot skolledningens reaktioner. En lärare på lågstadiet svarar i rapporten:

”Jag känner stor oro för hur jag skall agera då jag känner mig ensam i uppdraget. Jag är mycket rädd för att bli utsatt av min skolledning varje gång jag agerar. De kommer inte att stötta mig på något sätt.”

Det här slår rapporten fast

– Orden för att beskriva detta misslyckande räcker knappt till. Jag förstår inte hur politiker och makthavare kan sova om natten när de vet att hot och våld bland barnen, det mest dyrbara vårt samhälle har, eskalerar, samtidigt som de lämnar oss lärare och barn utan stöd och tillräckliga resurser?

Rapporten slår bland annat fast:

Hot och våld är ett utbrett problem. Rapporten pekar inte på några signifikanta skillnader gällande kommunstorlek eller socio-ekonomi.
Våldet blir allt grövre. Sju procent av lärarna i mellanstadiet svarar att hot och våld i mycket stor utsträckning har blivit grövre.
Otillräckligt med personal ökar förekomsten av hot och våld. Det finns signifikanta skillnader mellan tillgången till personal och förekomsten av hot och våld.
Bristfällig inom- och utomhusmiljö ökar risken för att situationer med hot och våld ska uppstå. Majoriteten av lärarna, 55 procent, som svarar att de har mycket dåliga lokaler har även en mycket hög förekomst av hot och våld.
Skolledningens oro för skolans rykte gör att lärarna är mer försiktiga att lyfta problem med hot och våld.
Hot och våld får stora konsekvenser för elevernas mående och kunskapsinhämtning.

”Det är hårresande”

– Vi ser i rapporten att de lärare som beskriver sina lokaler som slitna och eftersatta i betydligt högre grad upplever hot och våld. Detsamma gäller dem som upplever att skolledningarna inte tar frågan på allvar. Det är hårresande och det ena följer det andra. Barnen som växer upp med detta får aldrig chansen och misslyckas i högre grad i skolan. Det blir en nedåtgående spiral, säger Anna Olskog.

Sveriges Lärare menar att det som rapporten visar aldrig hade behövt hända.

– Jag blir bedrövad, det behöver inte vara så här och det går att vända. Lösningarna finns och följer man våra krav så blir det omedelbart en effekt. Som det är nu är det barnen som betalar priset för nedskärningarna, säger Anna Olskog.

Efter våldsrapporten – Sveriges Lärares kravlista:

Investera i förskolan, fritidshemmen och skolan

Skolan är underfinansierad och kommunerna har inte lyckats ta ansvar för kvalitet och likvärdighet. Staten måste ta över huvudansvaret för finansiering och resursfördelning.

Reglera ramfaktorer

Undervisningstid, gruppstorlekar, lärartäthet samt tid för planering, för- och efterarbete måste regleras. Dessa villkor är avgörande för undervisningens kvalitet.

Alla elever ska få det stöd de behöver

Elever i behov av stöd ska få det i tid – även i fritidshem. Elevhälsan måste vara likvärdig i hela landet, med tillgång till rätt kompetenser och möjlighet till stödundervisning.

Statliga akutskolor

Statliga akutskolor bör införas för elever med våldsproblematik som inte kan vara kvar i sin ordinarie skolmiljö. Syftet är att skydda andra elever och personal, samtidigt som eleven får rätt stöd.

Skolledningar och huvudmän måste ta ett större ansvar

Nolltolerans mot hot och våld ska gälla i praktiken. Arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen, rutiner måste finnas och lärare ska få utbildning, handledning och stöd.

Bättre samverkan mellan viktiga instanser

Skolan kan inte ensam hantera problem kopplade till psykisk ohälsa eller kriminalitet. Samverkan krävs mellan BUP, socialtjänst, polis och skola – med tydligt ansvar utanför skolväsendet.