God morgon – skolan har haft sovmorgon i två år

Höstterminen 2025 inleddes en forskningsstudie på Engelbrektsskolan i Borås. Under ett läsår skulle eleverna på högstadiet få en timme sovmorgon varje dag och genom att göra schemat kompaktare skulle skoldagen sluta 30 minuter senare – 16:00 istället för 15:30.

Och för första gången skulle effekterna av förskjuten skoltid mätas och jämföras med internationella studier som visat positiva effekter på det psykiska välbefinnandet såväl som på elevernas skolprestationer.

Ett år passerade och forskaren Malin Jakobsson började samla in data från elevenkäter på testskolan och från en närliggande skola med liknande socioekonomiska förutsättningar men som fortsatt med tidig start på dagarna. Insamlandet drog ut på tiden men Engelbrektskolan valde att fortsätta med sovmorgon.

Går att dra slutsatser

Nu har snart två år passerat sedan studien påbörjades och även om forskningsresultatet fortfarande saknas finns det slutsatser att dra.

– Eleverna är positiva och uppskattar att få börja klockan 9.00 istället för 8.00, säger läraren och Sveriges Lärares fackliga ombud på skolan, Maria Mansén.

Det var förväntat.

– Vi upplever att eleverna är piggare på morgonen men att de är lika trötta sista lektionerna som med de gamla tiderna. Huruvida deras prestationer förbättras eller inte vet vi inte.

Stressiga eftermiddagar

En nackdel med att sluta senare är att skolan riskerar att krocka med elevernas aktiviteter på eftermiddagar och kvällar.

– Många får stressigt att hinna till idrottsträningar och till kulturskolan.

För att minska krockarna gjordes schemat kompaktare och lunchrasten flyttades men brist på lokaler och klassrum gjorde att man fick begränsa antalet dagar med sovmorgon till fyra av fem.

– Att det inte är senare skolstart alla dagar har gjort en del vårdnadshavare irriterade eftersom de har svårt att komma ihåg vilken dag barnet börjar tidigare. Ett litet bekymmer, kan man tycka, men det kan även vara så att man har flera barn i olika årskurser och därför blandar ihop dagar och barn. Det har stört deras rutiner, helt enkelt.

Lärarna är inte eniga

Förändringen påverkade även lärarna. Inför förändringen gjordes en undersökning bland lärarna och ungefär lika många som var positiva var tveksamma. Fördelningen är densamma nu.

– Lärarkollektivet är inte helt enigt. Vissa tycker att det är bättre nu medan andra anser att det nya kompaktare schemat gjort det svårare att hinna med. Om det hänger samman eller om det finns andra orsaker är svårt att säga men man pekar gärna på den förskjutna skoldagen, säger Maria Mansén.

En tydlig positiv effekt har den senare skolstarten haft.

– Flera av eleverna som hade svårt att ta sig till skolan började dyka upp. Vi har som många andra skolor haft många hemmasittare men med de nya tiderna kom även några av dem till skolan.

Hoppas på fortsättning

Rekommenderar du de skolor som överväger förskjuten skoldag att testa?

– Ja, det gör jag nog. Men man behöver i så fall göra det ordentligt med minst en timmes förskjutning och vara beredd att låta det löpa under flera år för att ge det effekt. Och för att schemat inte ska bli för kompakt behöver man ha tillräckligt många lokaler.

Ni har kört i två år snart, blir det en fortsättning?

– Jag hoppas det. Då har i alla fall en grupp elever haft förskjutet schema hela högstadiet och kan dra bättre slutsatser.

LÄS MER:

Eleverna får en timme sovmorgon – varje dag