Nya siffror: Särskild stöd sätts in för sent
Särskilt stöd ska sättas in när extra anpassningar inte räcker – men det sker för sent, enligt Skolverket.
Särskilt stöd
Andelen elever med särskilt stöd är fortsatt högst i årskurs nio – när det enligt Skolverket ofta är för sent.
– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper, säger enhetschef Ulrica Dahlén.
VI LÄRARE: Lärarna svarar: Så hanterar vi extra anpassningar
Nya siffror från Skolverket bekräftar de senaste årens trend: andelen elever som får särskilt stöd är som högst i årskurs 9.
– För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén, i ett pressmeddelande.
Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven har rätt till stöd. När extra anpassningar inom ordinarie undervisning inte är tillräckligt ska skolan sätta in särskilt stöd.
Skärpta stadieövergångar
– Verksamheterna behöver organisera arbetet så att alla kompetenser tas tillvara för att utreda, genomföra och följa upp stödinsatserna. Att det är så stor skillnad i antal åtgärdsprogram mellan årskurs 6 och 7 tyder till exempel på att skolor och skolhuvudmän behöver utveckla sina rutiner vid stadieövergångar, så att man inte behöver börja om från början och riskera att det uppstår onödiga glapp i elevens stöd, säger Ulrica Dahlén.
Både åtgärdsprogram och stödåtgärder är vanligare bland pojkar än flickor. Störst skill
nad syns bland åtgärdsprogrammen, 7,3 procent av pojkarna har enligt Skolverket ett åtgärdsprogram jämfört med 4,4 procent av flickorna.
