Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare
Lotta Wedman och Jorryt van Bommel är ansvariga för matematikdidaktiken på Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning som fått hård kritik av läraren Josefin Osterkamp. Foto: Anders Gårdestig
Debatt
För blivande lärare är det viktigt att möta både matematik och matematikdidaktik. Det handlar alltså inte om antingen eller, men om både och, skriver Jorryt van Bommel och
Lotta Wedman på Högskolan Dalarna i en replik.
Detta är en replik på debattartikeln ”Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare”.
I texten lyfts den viktiga relationen mellan den ämneskunskap, ämnesdidaktisk kunskap och pedagogisk kunskap som blivande lärare behöver för att hjälpa elever att utveckla sina kunskaper. Högskolan Dalarna arbetar för att ge våra studenter bästa möjliga förutsättningar för ett framtida arbetsliv.
Om vi fokuserar på matematikundervisningen så innebär det att en lärare behöver kunna innebörden av grundläggande begrepp som summa, differens, produkt och kvot, precis som skribenten antyder, samt relationen mellan dessa begrepp. Det handlar om att ha kunskap om taluppfattning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik, samband och förändring, samt problemlösning. Det handlar också om att se eventuella samband mellan grundläggande matematik och den matematik som kommer framöver. Vidare handlar det om att kunna förklara vad eleven har gjort fel och att kunna hjälpa den elev som har gjort rätt att komma vidare för att kunna ta nästa steg i utvecklingen. För blivande lärare är det därför viktigt att möta både matematik och matematikdidaktik. Det handlar alltså inte om antingen eller, men om både och.
De examinationsformer som används i våra matematikkurser är avsedda att examinera olika typer av kunskap. Medan de salstentor som vi har ofta examinerar ämneskunskap, så examineras ämnesdidaktisk kunskap i inlämningsuppgifter, seminarier och redovisningar.
Går djupare för att skapa större förståelse
De som läser grundlärarprogrammet har redan läst matematik 1 och 2 på gymnasiet, salstentorna riktar sig därför inte till att examinera just dessa kurser. Däremot går vi ibland in något djupare i vissa begrepp för att skapa en större förståelse för det matematiska innehållet. Vi vill även vidga synen på matematikämnet genom att ta in uppgifter som till exempel kan lösas på flera olika sätt, kan lösas med flera olika uttrycksformer eller kan lösas genom att undersöka.
Tentorna innehåller flera olika uppgifter och vår bedömning är att godkänd nivå för dessa motsvarar kursens mål. Kurserna och därmed också tentorna, skiljer sig väsentligt från ämneslärarprogrammet både i det matematiska innehållet och i svårighetsgrad (även på ämneslärarprogrammet erbjuds olika examinationsformer för att kunna examinera både matematik och matematikdidaktik).
Balansen mellan matematik och matematikdidaktik är något som ständigt diskuteras, bland annat på den årliga konferensen för lärarutbildare i matematik. Inlägget har väckt många reaktioner på sociala medier och aktualiserar frågan på nytt, vilket kommer att tas med i framtida diskussioner.
Jorryt van Bommel, avdelningsledare, matematikdidaktik på Högskolan Dalarna
Lotta Wedman, ämnesansvarig, matematikdidaktik på Högskolan Dalarna
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren
LÄS ÄVEN
Debatt: Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare
Debatt: Jag önskar att jag kunde reklamera lärarutbildningen
Ny hård kritik mot läsundervisningen på lärarutbildningen
Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa
