Debatt: Skoja inte bort Özz Nûjens insikter om svenska språket
Johan Kant, till vänster, undrar hur i hela friden anhängarna av fonologisk medvetenhet får ihop det med det som Özz Nûjen tar upp.
Debatt Ifall fonologisk medvetenhet, eller för den skull phonics, ifrågasätts blir svaret det givna: ”Det är vetenskapligt belagt” eller ”det är evidensbaserat”. Frågan är hur i hela friden anhängarna av fonologisk medvetenhet får ihop det med det som Özz Nûjen tar upp, skriver Johan Kant.
Som nyutexaminerad lärare 2000 möttes jag av kollegor som hävdade nödvändigheten av fonologisk medvetenhet, det vill säga kopplingen mellan ljud och bokstav, för att barn skulle lära sig läsa. Redan på förskolan ska barn drillas i fonologisk medvetenhet, och på lågstadiet fortsätter denna träningen tillsammans med trista läsläxor och ordkedjor, ibland till och med nonsensord i akt och mening att bara träna avkodningen – inte sällan på tid. En typisk förklaring till detta går att läsa i en skrift utgiven av Svenskt Näringsliv:
”Förberedande läsundervisning behöver ske systematiskt redan i förskoleklass. För att lära sig läsa är fonologisk medvetenhet nödvändigt, vilket innebär att kunna fokusera på språkets form (språkljuden) snarare än dess innehåll” (s 13 ur Så löser vi läskrisen på lågstadiet, Linda Fälth och Anna Eva Hallin).
”Aha, du schojar”
I ett klipp på Youtube berättar komikerna Özz Nûjen när han som 8-åring började i den svenska skolan. Han skulle presentera sig för sina klasskompisar:
”I Kurdistan vi hade ett djur som get” (han uttalar G:et som ett G). Läraren påtalar att get i svenska språket uttalas jet på grund av svenska språk- och skrivregler. Hon säger att om det kommer en mjuk vokal efter G så uttalas G:et som J. Özz undrar varför man inte skriver J i stället, varpå läraren säger att det då blir jet, och det är något helt annat. Mindre än en timme efter ovanstående vill Özz ha ett jem (gem) - ”det heter faktiskt gem” svarar fröken. Özz påtalar att lärarinnan sagt att om det kommer en mjuk vokal efter G så uttalas G:et som J varpå läraren säger att ”ibland gör vi som vi vill i det svenska språket”. I slutet av veckan har de klassens roliga timme och Özz vill göra sig fin. Osäkert pekar han på hårgelé-förpackningen och frågar om han kan få jele, gele - men får till svar att det heter schelé. Özz svarar: ”Du skämtar med mig.” Läraren svarar: ”Det heter schämta.”
Özz svarar: ”Aha, du schojar.”
Özz Nûjen påtalar i detta framträdande att svenska språket har 67 olika sje-ljud, allt kan bli ett sje-ljud.
Går inte ihop
De brittiska professorerna Usha Goswami och Peter Bryant, de två som myntade begreppet fonologisk medvetenhet, konstaterade redan år 1990 att de haft fel och falsifierade sin teori om fonologisk medvetenhet (se Thomas, G & Loxley, A: Deconstructing special education and constructing inclusion). Dock verkar inte dessa nyheter har nått de svenska forskarna, eller också struntar läsetablissemanget i det som Goswami och Bryant påtalat eftersom det inte passar in i deras världsbild.
Ifall fonologisk medvetenhet, eller för den skull phonics, ifrågasätts blir svaret det givna: ”Det är vetenskapligt belagt” eller ”det är evidensbaserat”. Frågan är hur i hela friden anhängarna av fonologisk medvetenhet får ihop det med det som Özz Nûjen tar upp? Alltså rent vetenskapligt.
Johan Kant, resultat- och kunskapsstrateg, Norrtälje kommun
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren
LÄS ÄVEN
Debatt: Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare
Debatt: Jag önskar att jag kunde reklamera lärarutbildningen
Ny hård kritik mot läsundervisningen på lärarutbildningen
Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa
