Kritik mot Skolverkets nya stödmaterial för lågstadielärare

De obligatoriska stödmaterialen togs fram som en del i den tidigare regeringens läsa-skriva-räkna-garanti. För att kunna garantera att en elev lärt sig vad kursplanen kräver behöver kunskaperna kartläggas och bedömas – men därmed försvinner också värdefull tid från själva undervisningen. 

Det har lett till kraftig kritik från många lågstadielärare som tycker att bedömningsarbetet är tidskrävande – och ger alldeles för lite tillbaka. De har redan en rätt god bild av elevernas kunskaper. 

Även bland forskare har kritik riktats mot själva utformningen av Skolverkets material. Nils Kirsten, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet och Anna Eva Hallin på Karolinska institutet skrädde inte orden i en debattartikel i Grundskolläraren för ett par år sedan:

– Skolverkets kartläggning identifierar betydligt färre elever med läs- och skrivsvårigheter än etablerade kartläggningsmaterial som dessutom går snabbare att genomföra. 

”Måste göras om i grunden”

Kritiken ledde till att regeringen gav Skolverket i uppdrag att se över materialet: ”Det måste göras om i grunden”, slog dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) fast efter Grundskollärarens granskning.

Skolverket har hörsammat kritikernas krav att låta skolor pröva en reviderad version innan det sprids nationellt – en version som nu finns online.

Myndighetens enhetschef på läroplansavdelningen, Jessica Jarhall, skriver i ett mejl att ”de reaktioner vi hittills har fått från lärare har varit övervägande positiva”.

– Skolverket hoppas att så många lärare som möjligt nu tar chansen att prova det nya materialet i sin undervisning och lämnar synpunkter via våra enkäter.

”Tveksamt vad materialet bidrar med”

Forskaren Nils Kirsten har granskat det nya bedömningsstödet för svenska i årkurs 1, ”Fånga språket”. Han ser flera förbättringar, men en del av hans kritik kvarstår:

– När lärarna ska bedöma elevernas läsförståelse är deras tolkningsutrymme fortfarande för stort, det är tveksamt vad materialet bidrar med i dessa delar utöver vad läraren redan kan uppmärksamma i ordinarie undervisning. 

Han exemplifierar med att lärarna ska uppmärksamma om eleven ”inte visar förståelse för innehållet i högläsningen”. 

– Det är sannolikt att lärare har olika syn på när det kriteriet är uppfyllt. Det finns många test av språk- och läsförståelse som ger mer tillförlitliga och fingradiga resultat i antal poäng. Sådana tester ger en mer precis bild av hur långt elever har nått i sin språk- och läsförståelse. 

Nils Kirsten hänvisar till Läroplansutredningen och Utredningen om förbättrat stöd i skolan som bägge har föreslagit att Skolverket utvecklar den typen av standardiserade tester.

– Jag undrar hur Skolverket ser på den typen av tester.

Jessica Jarhall:

– Utredningen om förbättrat stöd i skolan skriver att de reviderade material som Skolverket nu arbetar med föreslås fungera just som sådana standardiserade tester i förskoleklass och årskurs 1.

Nils Kirsten menar dock att det är en feltolkning av utredningens förslag:

– Man föreslår standardiserade tester med litet tolkningsutrymme. För att förtydliga detta hänvisas även till läroplansutredningen, som skriver att ”Materialen bör utgå från ett kvantitativt förhållningssätt, vilket innebär att man som huvudregel ska kunna gradera elevernas prestationer i stället för att göra kvalitativa bedömningar”. Så ser det inte ut i Skolverkets förslag till reviderat bedömningsstöd, med undantag för delen om ordavkodning. 

”Låg nivå”

Nils Kirsten är också kritisk mot Skolverkets förslag att eleverna bara ska klara att läsa 21 ord på en minut.

– Jag undrar varför Skolverket valde en så låg nivå med tanke på att andra bedömningsverktyg sätter gränsen vid 40 ord eller mer under vårterminen i årskurs 1.

Jessica Jarhall förklarar hur de tänkt:

– Ett riktmärke är att läsning av fler än 21 ord på en minut motsvarar godtagbar nivå på vårterminen. Samtidigt tydliggörs att läsning av 50–70 ord motsvarar en högre nivå. ”Fånga språket” är konstruerat utifrån analys av läroplan och kursplan och nämnda riktmärken har tagits fram med stöd av storskaliga utprövningar.

Nils Kirsten är inte ensam om sina invändningar mot det nya materialet. Flera tunga forskarröster Grundskolläraren har varit i kontakt med tycker att Skolverket borde släppa prestigen och istället för att ta fram egna material använda befintliga och etablerade material som är mer träffsäkra, exempelvis Legilexi. 

Jessica Jarhall bemöter också den kritiken:

– Nationella obligatoriska material konstrueras utifrån analyser av läroplanen och ska täcka stora delar av kursplanen. Skolverkets material har alltså ett annat syfte och omfattar ett större område än Legilexis produkt, även om den bakomliggande teorin när det gäller just läsning är densamma.