Enkla knepen som gör NO:n begriplig för alla

Foto: Oskar Omne

Carl-Magnus Nilson packar upp material ur en NTA-låda med Saif, Jolo, Musa och Georg-Ragnar.

Pedagogiska tips Att förändra NO-undervisningen så att den bättre stöttar elever i socioekonomiskt utsatta områden måste inte vara komplicerat. Tvärtom, menar läraren Carl-Magnus Nilson.
– Det finns små enkla grepp som ger effekt.

Elina Lundberg

22 maj 2025

I flera år har lågstadieläraren Carl-Magnus Nilson plockat fram blå lådor fyllda med labbmaterial på NO-lektionerna. Det är skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, som levererar lådorna och som utvecklat konceptet som visat sig ha positiva effekter på elevers skolresultat.

Men vinsterna med NTA-lådorna har inte varit lika för alla, konstaterar Carl-Magnus Nilson. Han arbetar på Loviselundsskolan i Stockholm där många elever har svenska som andraspråk och föräldrar utan akademisk utbildning.

– I vårt område fick eleverna inte samma utväxling av lådorna, trots att det finns elever här som har stor potential. Det är många framtida civilingenjörer som vi riskerar att missa, säger Carl-Magnus Nilson.

Skapar lust för NO

För att vända trenden har han deltagit i forskningsprojektet NyTtA som undersökt hur lärare kan skruva på NO-undervisningen för att öka elevernas förståelse för NO och teknik och minska kunskapsklyftorna.

En stor utmaning har varit att få elever som både saknar kunskaper i det ämnesspecifika och vardagliga språket att prata om naturvetenskap. Men med relativt små medel går det att få i gång NO-snacket på lektionerna, menar Carl-Magnus Nilson.

– Jag har gjort enkla förändringar som ger effekt och som skapar lust för NO. När eleverna pratar mer ”äger” de ämnet på ett annat sätt och jag ser glädjen när fler lyckas.

Arbetssättet steg för steg

Introducera uppgiften grundligt och förankra den i elevernas vardag. Ska ni undersöka vätskors hastighet kan du till exempel likna det vid ett sprintlopp. Låt eleverna diskutera vad som behövs för att avgöra vem som är snabbast. Gör gärna experiment där elevgrupperna får olika resultat, så att grupperna sinsemellan kan diskutera utfallet.
Ställ öppna frågor och följdfrågor för att få i gång kommunikationen. Be eleverna återberätta vad du och andra elever nyss har sagt så att alla måste lyssna aktivt. Ett sätt att fördela ordet är att skriva allas namn på glasspinnar och slumpvis dra pinnar under lektionen, så att alla vet att de förväntas lyssna och att de kommer få frågor.
Skriv nyckelord på tavlan och dela ut ”fusklistor” med ämnesspecifika ord som du vill att eleverna använder när de pratar så att de till exempel inte säger ”av och på-knapp” utan strömbrytare. Elever som inte kan läsa och skriva kan rita seriestrippar när de planerar ett experiment. Serierna kan också vara ett stöd vid redovisningen.
Skynda inte fram, utan stanna upp om du märker att någon inte förstår vad de ska göra. Förklara tydligt vad eleverna ska göra i varje steg av lektionen och sätt upp delmål som du som lärare kollar av att alla klarar. Skicka inte frågan vidare om en elev dröjer med ett svar. Ge hen tid att tänka, omformulera din fråga och stötta i stället.

LÄS ÄVEN

Så skakar läsningen liv i NO-undervisningen

Marie ger NO:n en flygande start

Estetiska lärprocesser lyfter tidiga SO- och NO-undervisningen

Så lyfter teoretiska ämnen med praktiska moment