Ny studie: Skolan spär på ungas psykiska ohälsa

I sin avhandling, framlagd vid Umeå universitet, kan han visa att Sverige sticker ut vid en jämförelse med en rad andra EU-länder. Att ungdomar känner stress och oro är inte unikt för Sverige, men i inget av de andra länderna har situationen förändrats lika snabbt.

– Jag menar att prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress och oro för att misslyckas i framtiden.

Han menar att det nya betygssystemet som infördes 2011 är en viktig orsak till den ökade stressen.

– Både beslutet att börja med betyg redan i sexan och införandet av en ny betygsskala bidrog till de ökade prestationskraven.

”Eleverna mår bra av att få tydlig undervisning”

För att nå fram till sina slutsatser har Matthew Cashman bearbetat omfattande nationella och internationella datamaterial från perioden 2001 till 2018. Han har också undersökt vilken typ av undervisning som leder till störst stress hos eleverna.

Det visar sig att stressen ökar både när undervisningen är för lärarcentrerad och för elevcentrerad. Ett mellanting fungerar bäst, han kallar det för ”interactive teacher-student dialogue”.

– Eleverna mår bra av att få tydlig undervisning av en lärare som leder lektionen, men de vill också få visst inflytande över lärandet.

Det visar sig i materialet att flickor mår ännu sämre än pojkar av en situation där eleverna själva får för stort inflytande.

– Flickor är mer stressade av höga akademiska förväntningar och av en rädsla att misslyckas. De har större behov än pojkar av tydliga strukturer, av att få veta exakt vad som förväntas av dem. Även tidigare forskning har visat att flickor gynnas ännu mer än pojkar av lärarledd undervisning.

Blir tidigt bedömda och rangordnade

Matthew Cashman blev inspirerad av att skriva sin avhandling på det här temat efter sin tid som kriminologisk utredare vid den polisen i Nya Zeeland (Royal New Zealand Police). Även där tittade han mer på omkringliggande faktorer än på själva individerna som begått brotten.

– Mina resultat väcker frågor om hur samhället ska bemöta ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis är ett resultat av skolans strukturer, då är det där vi ska sätta in stöten istället för att fokusera på ännu fler individuella insatser.

Problemen bottnar inte bara i betygsreformerna på 10-talet, menar han, det handlar om att skolan i allt högre grad har kommit att handla om mätbarhet och jämförelser. Skolor jämförs med varandra – och inte minst elever jämförs med varandra, i kampen om att komma in på de mest eftertraktade skolorna.

– Eleverna lär sig att tidigt bli bedömda och rangordnade. Vikten av att lära för livet, av att utvecklas till ansvarstagande vuxna, har kommit i bakgrunden. Alltför mycket kretsar kring hur de ska klara nästa prov och vilka betyg de ska få. Och hur dessa prestationer sedan kommer att avgöra deras framtida karriärmöjligheter.