Ny studie: Beteendespel förbättrar studieron i klassrummet

För första gången har metoden Good Behavior Game (GBG) testats i en randomiserad studie i svenska klassrum. Det meddelar forskare vid Lunds universitet. GBG kan liknas vid PAX-metoden och bygger på att eleverna delas in i grupper och deltar i ett spel. Lärarna formulerar olika regler om uppförande. Metoden bygger även på att ge mycket beröm till de som uppför sig bra och följer reglerna.

– Ett viktigt resultat i studien är att metoden är fullt genomförbar i en vardagsnära miljö i helt vanliga skolor, säger Dariush Djamnezhad, som är forskare vid Lunds universitet och psykolog i Malmö stad.

Totalt har 43 lågstadieklasser och 990 elever vid fem skolor i Malmö ingått i studien. Vid tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG medan de övriga fortsatte med ordinarie arbetssätt.

”Problembeteenden minskade över tid”

Studien visar att lärare som arbetar med GBG generellt sett skattar studieron och klassrumsklimatet som bättre och de ser en ökad förbättring jämfört med kontrollgruppen.

– Problembeteenden minskade över tid i de klasser där metoden användes, säger Dariush Djamnezhad.

Lärarna fick under tre halvdagar undervisning i GBG och certifierades under slutet av läsåret. De observerades dessutom och fick feedback cirka tio gånger gånger av certifierade utbildare. 

Klasserna har använt Höjaspelet inom GBG där eleverna delas in i grupper och får ett antal kort. Om någon eller några i laget inte följer klassrumsreglerna så dras kort bort. Det lag som lyckas bäst med att följa reglerna får en belöning. Det kan var musikstopp, hänga gubbe eller lyssna på en saga.

Kan man säga att spelet lurar eleverna att vilja lära sig om ett ämne och uppföra sig väl i klassrummet?

– Man skulle kunna använda de orden men det är lite av en semantisk fråga. Det handlar om att eleverna ska associera klassrumsmiljön med särskilda beteenden. Det är höga krav för en hel del elever att kunna navigera i de olika situationerna som kan uppstå i ett klassrum, svarar Dariush Djamnezhad.

Finns risken att spelet blir stigmatiserande för barn med bristande impulskontroll?

– Den kritiken förekommer mot GBG. Höjaspelet är lite modifierat så att alla lag ska kunna vinna. Märker läraren att ett lag har det väldigt svårt så behöver spelet anpassas. Alla elever får dessutom vara med när det blir en aktivitet under belöningen. De som har mer problematiska beteende i början av ett läsår är de som har mest nytta av metoden.

”En stor riskfaktor”

Spelet introduceras oftast i starten av en lektion och kan genomföras i alla ämnen.

Studien om GBG visar att eleverna beteenden förbättrades i klassrummen men effekterna märkets inte i andra utrymmen som i korridorer och matsal. Forskarna menar att ”det är i linje med hur metoden fungerar – den är integrerad i undervisningen och klassrumssituationen”.

– Det är möjligt att studien har pågått under för kort tid för att se mer generella effekter utanför undervisningen.

Dariush Djamnezhad menar att GBG på sikt kan påverka samhället positivt med minskad kriminalitet.

– Utagerande beteenden är en stor riskfaktor och skolan har en viktig potential som en hälsofrämjande arena. En studie av Good Behavior Game i Baltimore i mitten av 1980-talet följde upp barnen i vuxen ålder. Den visade att de som arbetat med metoden hade mindre användning av droger och mindre kriminalitet jämfört med kontrollgruppen. 

Studien om GBG i Malmö är publicerad i PLOS Mental Health.

LÄS ÄVEN

Hård kritik mot hyllat beteendespel

”Spelen gör att jag får med mig alla i samtalen”

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet