Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
Till startsidan
Forskning Antalet barn som nu börjat förskoleklass är fler än på länge – men ingen absolut toppnotering. Vi går igenom vad som påverkat barnkullarnas storlek i ett historiskt perspektiv.
Sommaren är slut och nya barn har välkomnats till skolan.
De sexåringar som nu klivit in genom skoldörren för första gången föddes 2015, det barnrikaste året sedan 1993. Totalt föddes 114 170 barn, och av dem något fler pojkar än flickor.
Även om antalet barn nu är fler än på länge är det ingen absolut toppnotering. De inföll i stället i slutskedet av 1900-talets båda världskrig samt under 1960- och 70-talen. En ökad optimism i samhället är forskarnas förklaring till fruktsamhetens kortsiktiga svängningar.
Tittar man däremot på barnafödande relativt befolkningsstorleken är den långsiktiga trenden tydligt nedåtgående.
Att svenska kvinnor under 1900-talet kunde flytta fram sina positioner när det gäller både utbildning och arbete, samtidigt som löneskillnaderna minskade, anses ha bidragit till utvecklingen.
Dessutom verkar 1990-talets ekonomiska kris ha haft en negativ påverkan på barnafödandet. Bottennoteringen var 1999 då 88 173 barn föddes men sedan har barnafödandet ökat nästan varje år fram till 2016. Därefter viker kurvan nedåt igen, vilket bör betyda att det från och med hösten 2023 kan bli något glesare i klassrummen igen.
Bland de sexåringar som nu börjat i förskoleklass lystrar 910 till namnet Elsa medan 977 bär namnet William.
Bland sexåringarna finns det även 3 311 tvillingar, vilket är fler än någonsin. Men förändrade regler och metoder för provrörsbefruktning gör att tvilling-, trilling- och fyrlingfödslar är på väg att bli ovanligare igen.
Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
LÄS ÄVEN
Så lär du dig känna igen elevernas namn
Tipsen som får elever att anteckna på rätt sätt
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”
Skrivande ”Elever är sämre förberedda i sin finmotorik idag.”
Forskning Forskaren: Använd teckningarna – sätt inte in dem i en pärm.
Lektionstipset ”Musiken är en bro till lärande”.
Skolverket Forskaren: ”Tveksamt vad materialet bidrar med”.
Debatt Läraren: ”Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga.”
Kursplaner Professorn: Det behövs ett mycket bredare grepp för att lösa läskrisen.
Debatt ”Det går inte skyllas på digitaliseringen av skolan.”
Krönika ”Jag blir heligt förbannad.”
Forskning Forskaren: Nästan omedvetet smyger sig ordet in.
Forskning Forskaren: Kan vara svårt för eleverna att förstå.
Praktiska tips ”Tyvärr visar vår kartläggning att sång nedprioriteras i skolan.”
Böcker ”Allt fler inser teknologins skadliga inverkan på barnen.”
Debatt ”På de flesta lärosäten dominerar snarare innehåll som står i strid med detta kunskapsfält.”
Krönika ”Då måste eleven stanna kvar där eleven är.”
Debatt ”Den teori som är majoritetsuppfattning i vårt land har brister.”
Praktiska tips Musikläraren: Vi ger barnen minnen att haka upp kunskapen på.
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Forskning Nu vill forskaren se större fokus på ämnesspecialisering.
Forskning Forskaren: Vi måste våga bredda analysen.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”
Krönika ”Kan bidra till en känsla av mening och sammanhang.”