
Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
Forskning Antalet barn som nu börjat förskoleklass är fler än på länge – men ingen absolut toppnotering. Vi går igenom vad som påverkat barnkullarnas storlek i ett historiskt perspektiv.
Sommaren är slut och nya barn har välkomnats till skolan.
De sexåringar som nu klivit in genom skoldörren för första gången föddes 2015, det barnrikaste året sedan 1993. Totalt föddes 114 170 barn, och av dem något fler pojkar än flickor.
Även om antalet barn nu är fler än på länge är det ingen absolut toppnotering. De inföll i stället i slutskedet av 1900-talets båda världskrig samt under 1960- och 70-talen. En ökad optimism i samhället är forskarnas förklaring till fruktsamhetens kortsiktiga svängningar.
Tittar man däremot på barnafödande relativt befolkningsstorleken är den långsiktiga trenden tydligt nedåtgående.
Att svenska kvinnor under 1900-talet kunde flytta fram sina positioner när det gäller både utbildning och arbete, samtidigt som löneskillnaderna minskade, anses ha bidragit till utvecklingen.
Dessutom verkar 1990-talets ekonomiska kris ha haft en negativ påverkan på barnafödandet. Bottennoteringen var 1999 då 88 173 barn föddes men sedan har barnafödandet ökat nästan varje år fram till 2016. Därefter viker kurvan nedåt igen, vilket bör betyda att det från och med hösten 2023 kan bli något glesare i klassrummen igen.
Bland de sexåringar som nu börjat i förskoleklass lystrar 910 till namnet Elsa medan 977 bär namnet William.
Bland sexåringarna finns det även 3 311 tvillingar, vilket är fler än någonsin. Men förändrade regler och metoder för provrörsbefruktning gör att tvilling-, trilling- och fyrlingfödslar är på väg att bli ovanligare igen.
Statistiken omfattar inte barn som är födda i ett annat land, men numera bor i Sverige. Exempelvis stora flyktingvågor kan därför ha påverkan på de prognoser som nämns i texten. Grafik: Elisabetta Calabritto
LÄS ÄVEN
Så lär du dig känna igen elevernas namn
Tipsen som får elever att anteckna på rätt sätt
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”
Krönika ”Kan bidra till en känsla av mening och sammanhang.”
Forskning Forskaren: Utvecklar ett algebraiskt tänkande eleverna har nytta av.
Debatt Lågstadieläraren: ”AI är INTE ett hot – det är ett hopp!”
Debatt ”Serverar en illusion som kraschar när verkligheten hinner ikapp.”
Pedagogiska tips ”Eleverna i bägge skolorna är enormt stolta.”
Förskoleklass Idrottsläraren: Barns motoriska förmågor påverkar mycket i deras vardag.
Pedagogik Mellanstadieläraren: ”Eleverna uppskattar det här.”
Krönika ”Astrid Lindgren skulle säkert ha ett och annat att säga om det som sker i världen.”
Undervisning Hur mycket feedback hinner du ge?
Pedagogiska tips Lågstadielärarens uppgift gör begreppet friktion konkret.
Krönika Läraren: Leken riskerar att förlora sin viktiga plats.
Forskning Forskaren: Får negativa konsekvenser för det svenska språket.
Reportage ”Barnen blir mer engagerade och får ökad lust att lära.”
Pedagogiska tips Lärarnas metod lär eleverna att använda interpunktion rätt.
Skolmat Forskarens fem bästa tips.
Forskning Forskaren: Idealen krockar med praktiken.
Pedagogik ”I årskurs 3 fick alla våra elever godkänt i delen om beskrivande text.”
Fokus ”De ska tro på sin egen förmåga och våga vara aktiva.”
Skolövergång Lärarnas granskning avslöjade stora brister: ”Ett dike”.
Lovskola Ny utvärdering: ”Vissa elever dubblade sin läshastighet.”
Praktiska tips ”Vi såg omedelbart bättre resultat på prov och i läxförhör.”
Pedagogik ”Ett verktyg för att få eleverna att tänka till kring sitt lärande.”
Pedagogik Läraren om metoden som ger tydliga resultat.
Debatt ”Utan förmågan att läsa och skriva begränsas våra möjligheter.”
Krönika ”Jag kan inte hjälpa det men jag är sjuk.”
Undervisning ”Jag kan inte göra mer än mitt bästa”
Forskning ”Synliggör olika moment i berättelsen men metaforer som används kan även distrahera.”
Debatt ”Varför har vi lärare så lågt självförtroende i att berätta om den lustfyllda läsningen?”
Arbetsmiljö Sveriges Lärare: Klasserna måste bli mindre och stödinsatserna fler.
Reportage ”Vi har lyft läsningen på ett sätt som jag inte varit med om tidigare under mina snart 30 år som lärare.”
Undervisning ”Alla elever blir väldigt fokuserade och alla lyckas.”
Krönika ”När betygen inte räcker till påverkas känslan av att tillhöra.”
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Debatt ”Var är kajen, den hamn där vi avgav våra sköna löften.”
Forskning Professorn prisar kloka uppgifter som saknar ”rätt” och ”fel”.
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Läsning Eleverna har läst mer än två timmar varje dag.