Eleverna: Dåligt beteende i skolan måste få konsekvenser
Silvia Edling är professor vid Högskolan i Gävle.
Forskning
Vad får barn att känna trygghet i skolan? Att ha många vuxna omkring sig som verkligen ser dem. Och som agerar när någon beter sig illa.
– De är väldigt måna om att dåliga beteenden måste få konsekvenser, säger professor Silvia Edling som forskat mycket om mobbning.
I den senaste studien som hon deltagit i har forskarna under tre år intervjuat 133 elever i årskurs 4–9 och ett urval av personal såsom lärare, rektorer och kuratorer verksamma på elevernas skolor.
Forskarna har använt begreppet ”professionellt seende”, något som sällan studeras i svensk skola och i samband med forskning om mobbning.
– Det handlar om att inte bara registrera det till synes uppenbara, det handlar om att tolka sånt som sker i skolmiljön med stöd i vetenskap, att tidigt upptäcka tecken på mobbning, utanförskap och konflikter.
I intervjuerna med eleverna framträder ett tydligt mönster: de vill ha vuxna omkring sig, de vill bli ”sedda” och känna att vuxna agerar rättvist och konsekvent baserat på det som de ser.
– Man kan nästan säga att de kommer med en uppmaning till vuxna: ”Snälla, övervaka oss!”. De efterlyser inte fler väktare och kameror, de vill ha trygga vuxna som de fått en nära relation till och som finns som stöd när det behövs.
”Förutsätter att vuxna agerar”
Mobbning och olika typer av skadligt beteende kan vara något som är svårt att upptäcka.
– Och det är något som vuxna måste vilja se, våga se och skaffa sig kunskaper om för att kunna se, säger Silvia Edling.
Och än viktigare:
– Elever förutsätter att vuxna agerar när de noterar något, att handlingar får konsekvenser. Men vissa upplever ofta att så inte är fallet, att de vuxna inte följer upp det som hänt. Vilket i sin tur kan leda till att de tappar tilliten till vuxna.
Vad kan det bero på att konsekvenser uteblir? Vad svarade de vuxna?
– Vi fann flera olika förklaringar. Vissa angav tidsbrist, andra att det tar emot att börja fylla i dokument och dra igång en process. Men några pekade på en rädsla hos skolledningen, att de inte ville stöta sig med föräldrar när deras barn skulle behöva anmälas.
Silvia Edling, som är verksam vid Högskolan i Gävle, har flera råd till vuxna i skolvärlden:
– Prata mer om hur ett kollegium tillsammans bygger ett professionellt seende med syfte att motverka våld. Se över förutsättningar på den egna skolan för att kunna agera på det som man ser. Och skapa en bank av goda relationer med vårdnadshavare. Det har man igen när problem uppstår.
Döm inte för snabbt
Studien visar också att vuxna i skolan inte får vara för snabba med att dra slutsatser kring vilken elev som gjort vad – och mot vem. Här finns risk för ensidiga beslut som bygger på förutfattade meningar om barnen.
– Eleverna lyfte ett exempel då ett barn blev skadat på fotbollsplanen, och en lärare tog ställning utan att ha sett hela förloppet. Barnen upplevde att fel person fick skulden för det som hade hänt.
Hon menar att arbetet mot mobbning och att stävja dåliga beteenden skulle kunna bli bättre om lärarutbildningar tar in mångårig kunskap om hur positiva skolmiljöer stimuleras och olika former av våld motverkas.
– Jag skulle önska att man genomgående förde in moment som handlar om ”det professionella seendet”. Flera vuxna i studien lyfter fram att de har brist på kunskap om hur de ska kunna få syn på subtila former av mobbning, att de trevar sig fram på det här området.
LÄS ÄVEN
Könsuppdelad lek kan leda till mer mobbning
Nycklarna för att få med sig pojkarna i undervisningen
