Debatt: ”Klassrum passar inte för fritidshemmets verksamhet”
Eleverna förtjänar bättre, skriver läraren i fritidshem John Svedling.
Debatt Elevernas behov efter skoldagen ryms inte i dagens klassrum. Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan. Det här handlar inte om att ställa skolan mot fritidshemmet, utan om att skapa jämlika förutsättningar för båda verksamheterna, skriver John Svedling, lärare i fritidshem i Stockholm.
I början av 90‑talet flyttades fritidshemmen in i skolans lokaler. Lokalerna var byggda för en undervisning där läraren stod längst fram och eleverna satt på rader. När vi flyttade in följde inte vår identitet, våra arbetssätt eller våra behov med. Vi hamnade i det som blev över.
På min skola byter klasser ofta rum av praktiska skäl, och självklart placeras de i lokaler som liknar dem de haft tidigare. Det är helt rätt, klasslärarna behöver stabilitet. Men frågan som ingen verkar kunna svara på är: var ska vi hamna? Var ska vi på fritidshemmet bedriva vår undervisning, som bygger på helt andra behov och metoder än skolans?
”Varken rimligt eller likvärdigt”
Jag vet att det finns många fina exempel där fritidshemmet får den plats verksamheten förtjänar, där lokalerna är anpassade för fritidshemmets sätt att arbeta. Men på många skolor ser det annorlunda ut. Många fritidshem måste fortfarande bedriva sin undervisning i klassrum av ren nödvändighet. Det är varken rimligt eller likvärdigt. Eleverna förtjänar bättre.
Ett klassrum är skapat för struktur och fokus. Det formas dessutom av läraren som har rummet, deras pedagogik präglar miljön, och det är precis som det ska vara. Men fritidshemmets identitet ser annorlunda ut. Vår själ utgår från elevernas intressen, deras sociala behov och deras rätt till en meningsfull fritid. Den meningsfullheten ser olika ut från barn till barn, från dag till dag. Därför måste också våra miljöer kunna förändras.
Anpassa rummen efter verksamhet
Så hur gör vi? Hur bygger vi en miljö som är lika ombytlig som elevernas behov? Jag tror att vi måste börja i det mest konkreta vi har: rummet. Om barnens behov förändras mellan förmiddag och eftermiddag, då måste miljön också kunna göra det.
Ett klassrum borde vara flexibelt och gå att anpassa efter den verksamhet som faktiskt använder rummet. Det handlar inte om dyra lösningar. Det handlar om möbler som går att flytta runt väldigt enkelt, förvaring som rullas fram när fritids börjar, skärmväggar som skapar zoner och mattor som rullas ut för lek och vila. Rummet ska kunna vara både fritids och skola utan att någon behöver ge upp sin identitet.
Bör ha en självklar plats
Det är inte genom dokument och meningslösa formuleringar som fritidshemmets verksamhet ska legitimeras, utan genom att skapa en miljö som rimmar med fritidshemmets pedagogik och vårt uppdrag: att ge eleverna en meningsfull fritid.
Fritidshemmet ska inte hamna i det som blir över. Det ska ha en självklar plats i skolans vardag.
John Svedling, lärare i fritidshem, Stockholm
LÄS OCKSÅ:
Forskaren: Så viktiga är lärmiljöerna för barnens lek
Egna lokaler viktigt för kvaliteten
