Debatt: Så lyckas vi med fritidshemmets pedagogik

Nu står vi inför en ny termin, fyllda av förväntan och redo att välkomna våra nyfikna framtida samhällsmedborgare. Namnlistor är utskrivna, lådor ordnade, lokaler möblerade, material beställt och pennor vässade. Ordning och trivselregler är nästan klara men hur är det med de pedagogiska målen? Det räcker inte att bara ha praktiska rutiner på plats. Vi måste också veta vad vi vill att eleverna ska lära sig och vilka behov de själva vill utveckla.

Början av terminen präglas ofta av praktiska bestyr: scheman ska sättas, lokaler organiseras och material förberedas. Allt detta är nödvändigt, men risken är att vi fastnar i nuet och glömmer att från dag ett bygga de långsiktiga pedagogiska målen. Fritidshemmets uppdrag sträcker sig långt bortom veckans pyssel. Här handlar det om att stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid.

Systematiskt kvalitetsarbete avgörande

För att bidra till skolans helhet krävs tydlig struktur och pedagogiskt fokus. Systematiskt kvalitetsarbete innebär planering, uppföljning och förbättring på ett organiserat sätt, oberoende av personalens dagsform. Det gör verksamheten rättvis och förutsägbar och ger eleverna reellt inflytande.

När arbetet är systematiskt blir elevernas röster styrande för verksamheten. Vi går från tillfälliga aktiviteter till meningsfullt lärande, där språk, matematiskt tänkande, digitalt skapande, kreativitet och social kompetens utvecklas i lustfyllda former. Genom uppföljning av trygghet, delaktighet och gruppdynamik kan vi också tidigt upptäcka mönster och förebygga konflikter eller utanförskap.

Viktigt med elevengagemang 

Elevinflytande kräver både planering och utvärdering. När elever deltar i planeringen upplever de ägarskap och lärmiljöerna blir inkluderande och meningsfulla. De kan exempelvis föreslå teman för projekt, påverka digitala workshops eller välja samarbetsövningar. Samtidigt måste vi undvika att verksamheten styrs mer av personalens intressen än av elevernas. Varje elev ska mötas med respekt för sina behov och intressen, vilket skapar miljöer där alla får växa.

Pedagogisk kompetens krävs

För hög kvalitet krävs ett arbetslag som samverkar. Alla yrkesroller är viktiga och bidrar med värdefull kompetens och erfarenhet. Samtidigt är det avgörande att den långsiktiga pedagogiska planeringen leds av personal med pedagogisk utbildning inriktad mot fritidshem. Denna kompetens ger verktyg att koppla aktiviteter till läroplanen och elevernas utvecklingsmål. När utbildningens ramar möter lagets samlade erfarenhet skapas en verksamhet som är både trygg, kreativ och målmedveten.

Fritidshemmet är inte ett sidospår utan en nyckel i elevernas hela utveckling. Här bygger vi relationer, självkänsla, samarbetsförmåga och nyfikenhet. För att höja kvaliteten krävs långsiktighet, reellt elevinflytande och att verksamheten leds med rätt kompetens i nära samarbete med hela teamet

Så kan SKA genomföras

Ett systematiskt kvalitetsarbete kan exempelvis innebära att vi:

• Sätter elevnära mål som är begripliga och möjliga att följa upp.
• Planerar året med ett tydligt årshjul för aktiviteter, teman och utvärdering.
• Har veckovis analys där personal reflekterar över lärande, trivsel och gruppdynamik.
• Använder elevernas röster som beslutsunderlag, via fritidsråd, enkäter eller forum.
• Dokumenterar lärande lika noggrant som beteenden.
• Arbetar med kollegialt lärande i små steg för ständig förbättring.

Alla yrkesroller är viktiga, men den pedagogiska riktningen hålls ihop av utbildad personal. Det handlar inte om rätt eller fel, utan om att förena kompetens och erfarenhet för en målstyrd verksamhet.

Då når fritidshemmet sin potential

Fritidshemmet är en nyckel i elevernas utveckling. Genom att våga prioritera systematiskt kvalitetsarbete från start kan vi höja kvaliteten i fritidsverksamheten och skapa en verksamhet som verkligen stärker eleverna socialt och kunskapsmässigt. När vi arbetar strukturerat, engagerar eleverna och använder hela arbetslagets kompetens, blir fritidshemmet en plattform för långsiktig lärande och personlig utveckling. Det är inte bara för fritidshemmets skull utan för hela skolans framtid.

Purna Thapa är lärare i fritidshem och arbetslagsledare på Backlurasskolan Hässelby Stockholm. 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.

LÄS OCKSÅ:

Debatt: Ge oss lärare i fritidshem planeringstid inför skolstarten

Engelska skolan: Fritidshemmet måste lyftas

Så vässar de lärandet på fritidshemmet – genom observationer

Så upptäcker du de ensamma ”vandrarna”