Debatt: Fritidshemmet är inte stödhjul – det är motorn
Det är dags att sluta se fritidshemmet som en förlängning av skoldagen – och börja se oss som en del av utbildningen, skriver Maria Ljung.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Jag arbetar på fritidshem. Och jag älskar det. Varje dag möter jag barn med nyfikenhet, energi och tusen frågor om livet. Jag hjälper dem att växa, att samarbeta, att lösa konflikter, att våga vara sig själva. Jag ser deras styrkor – även de som inte syns i ett klassrum. Men trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag, behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som stödhjul. Som något man tar till när det krisar. Och jag måste säga det: vi är inte stödhjul. Vi är motorn.
Under samma tak, men inte samma status
Fritidshemmen har funnits i grundskolan i decennier. Vi delar lokaler, barn, ansvar. Men vi delar inte status. Inte planeringstid. Inte resurser. Inte inflytande. Vi får ofta höra att vi är viktiga – men sällan får vi vara med och påverka. Det är som att bo i samma hus men aldrig få en nyckel till vardagsrummet.
När skolans resultat diskuteras, glöms fritids bort. När budgeten läggs, är vi längst ut i marginalen. När personalen planeras, är vi de som får ”ställa upp”. Vi är alltid där – men aldrig riktigt inräknade.
På fritidshemmet tränar barn på sådant som inte ryms i matteboken: empati, kreativitet, samarbete, självständighet. Vi bygger relationer som håller när livet skaver. Vi ser barnen hela dagen – inte bara under lektionstid. Vi är pedagoger, inte passare. Vi är utbildade, engagerade och viktiga. Men vi får sällan den respekt som motsvarar vårt ansvar.
Och nej, fritids är inte ”bara lek”. Lek är barnets sätt att förstå världen. Det är deras språk, deras laboratorium, deras scen. Vi som jobbar på fritids är regissörer, coacher och medspelare – varje dag.
En del av utbildningen
Det är dags att sluta se fritids som en förlängning av skoldagen – och börja se oss som en del av utbildningen. Vi vill vara med och forma skolans framtid, inte bara fylla luckor i schemat. Vi vill ha tid att planera, resurser att utveckla och mandat att påverka.
Så nästa gång någon säger att fritids är ”bara stöd” vill jag svara: ”Vi är inte stödhjul. Vi är den del av skolan som får hjulen att snurra.”
Maria Ljung är lärare i fritidshem i Stockholm.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.
LÄS OCKSÅ:
Forskaren: Lärarna i fritidshem undervisar på unikt sätt
Debatt: Fritidshemmet ska inte vara "efterskola"
Forskaren om fritidshemmets vägskäl: ”Eleverna vill inte ha mer skola”
