
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.
Det är inte bara den kompakta arkitekturen, med oräta vinklar och runda former, som är innovativ. Även sättet att tänka kring utvecklingssamtal är dynamiskt på den kommunala Glömstaskolan, F–9, i Huddinge utanför Stockholm.
Förstelärarna i ledarskap Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är ett par av skolans lärare som båda har lång yrkeserfarenhet. Under årens lopp har de också provat olika sorters upplägg för utvecklingssamtal. Deras slutsats är densamma: modellen för utvecklingssamtalet spelar ingen roll.
Nyckeln är att förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet.
– Det som betyder något är i stället att kunna involvera och engagera eleven till ett meningsfullt möte, säger Karin Boberg, som är ämneslärare i SO och en av mentorerna för Glömstaskolans åttondeklass.
Skolans cirka 50 lärare använder sig, liksom tusentals andra skolor i Sverige, av den digitala portalen Unikum för både förberedelse och dokumentation av utvecklingssamtalen. Där samlas mallar, formulär och pedagogisk information på samma ställe, vilket sparar både tid och energi.
– Tydlighet och att titta framåt med eleven i fokus är själva kärnan i ett bra utvecklingssamtal. Det underlättar att enkelt och på förhand kunna mejla ut strukturerad information till föräldrarna om hur samtalet är upplagt. På webbportalen Unikum ligger också korta filmer om exempelvis betyg och bedömning, förklarar Anna Sterlinger Ahlring, som är grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena samt svenska åk 4–9 och också mentor för klass åtta.
Men det hänger inte bara på Unikum – det krävs ytterligare kunskaper för att göra mötena konstruktiva. Under hösten kommer Anna och Karin att börja ett projekt om ledarskap för sina kollegor på Glömstaskolan. I det ingår också att skapa likvärdiga utvecklingssamtal som ska hålla samma kvalitet för skolans 900 elever.
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
På grund av coronapandemin kommer många utvecklingssamtal att ske via videolänk under hösten. Och vid fysiska möten hålls ett ordentligt avstånd. Men tankegångarna i ett samtal är desamma, vare sig de sker digitalt eller genom ett fysiskt möte.
Anna Sterlinger Ahlring framhåller att nyckeln till ett givande utvecklingssamtal är att på olika sätt förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet. Det kan röra sig om allt från läxor, prov och attityd på lektioner till hur eleven sover och äter. Vilka är målen? Kanske behövs extra hjälp och stöd?
Karin Boberg lägger också stor vikt vid förberedelser för att kunna fördjupa samtalet.
– När en elev lite svepande säger att det går bra frågar jag vidare. Vad innebär det egentligen? I mina utvecklingssamtal är det sedan eleven som leder samtalet. En del har svårt att prata och ibland får de skriva ett manus som de sedan läser upp för sina föräldrar, säger hon.
Victoria Ränk, går i årskurs åtta på Glömstaskolan. Hon har ofta olika möten på grund av en språkstörning: ”Ibland tycker jag att det blir för många möten för mig. Ett utvecklingssamtal ska handla om en sak i taget. Det är bra att vara förberedd. Min mamma pratar mycket och tar ibland över. Själv vill jag öva på att prata mer. Just nu är mina mål att bli bättre i matten och förstå vinklar. Sen ska jag också använda digitala hjälpmedel mer i skolan.”
Emilia Szajda, går i årskurs åtta på Glömstaskolan: ”Jag känner nervositet och nyfikenhet inflr samtalet. Före mötena svarar jag på en enkät och gör utvärderingar i Unikum. Jag gillar att skriva men vill bli bättre på att vara mer kortfattad. Sen överanalyserar jag mycket och gör matten svårare än vad den är.
Det räcker absolut med ett utvecklingssamtal per termin. Jag tycker att utvecklingssamtalen skulle handla mer om relationer och konflikter i klassen och mindre om kunskapsmål.”
Inte sällan kan samtalet också handla om att eleven har alltför höga krav på sig själv. Då talar vi om det både före och under utvecklingssamtalet, förtydligar Karin.
– Det händer ibland att jag ber andra ämneslärare att komma till samtalet om det är något som behöver diskuteras vidare, berättar Karin Boberg.
Hon menar att det många gånger är fråga om en mognadsprocess med mindre finjusteringar för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
– Det kan handla om studieteknik eller att stänga av mobilen sent på kvällen. Det är otroligt roligt att se när polletten trillar ned och vilka resultat det ger, säger Karin Boberg.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.