Därför har fritidshemmen lägre status: "Okunskap om kompetensen"

Line Isaksson, ledamot i förbundsstyrelsen Lärarförbundet, välkomnar fritidshemmets införande i satsningen "Samverkan för bästa skola", men betonar att det finns mer jobb att göra.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill höja fritidshemmens status – men lärarna själva avvaktar med att fira:
– Ett steg i rätt riktning, men det löser inte alla problem, säger Line Isaksson i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

På ett fritidshem i Nässjö svarar Line Isaksson i telefonen. Det skrapar av stolar och ljuder av små ljusa röster i bakgrunden. Kommunen arbetar med samlad skoldag, det vill säga att lärarna i fritidshem utför sitt uppdrag både förmiddag och eftermiddag.

– Vi har egna pass under dagen. Vi spelar spel, genomför kamratsamtal, tränar eleverna i samspel, leker, skapar lärmiljöer som uppmuntrar till rollekar, vi är ute i skogen. Eleverna har lite längre dagar, men de får göra det man gör på fritids även på förmiddagen, säger Line Isaksson.

Hon menar att det finns flera orsaker till att fritidshemmet har låg status. En är att skolan föddes på 1800-talet, medan fritidshemmen såg dagens ljus kring 1970.

– Men det som är problematiskt idag är att man inte utnyttjar fritidslärarens kompetens. Man kanske man får gå in som elevassistent, eller går in och stöttar lärare på olika sätt. Det handlar om att skolledare saknar en vision om hur fritidshem och skola ska samverka, men det handlar också om okunskap om den pedagogiska kompetensen, säger hon.

Förra veckan kom nyheten att även fritidshem ska inkluderas i Samverkan för bästa skola, där Skolverket går in och stöttar och jobbar för att lyfta problemskolor. Satsningen är sedan tidigare utrullad även i förskolan.

– Alla steg vi tar i rätt riktning är ju bra. Och det är så man måste se på det. Men vi vill få del av alla nationella satsningar, säger Line Isaksson.

Reaktionerna på Lärarnas tidnings Facebooksida var blandade:

”Jag tycker det skaver när man talar om kvalitet och höga mål när alla samtidigt skär ner i verksamheterna” skriver en följare. Andra efterlyser mer pengar, mindre barngrupper, planeringstid och mer utbildad personal.

Och här håller Line Isaksson med.

– Elever i fritidshem ska få den undervisning läroplanen beskriver – men då behöver man elevgrupper som är lagom stora, man behöver kollegor att utveckla verksamheten med. Och det måste finnas forskning som stöd för hur vi ska utveckla arbetet, säger hon.

Samtidigt som regeringen öppnar dörren för Samverkan för bästa skola, överförs pengarna från lågstadiestatsningen till lärarassistenter och likvärdighetsbidrag.

Inget av detta statsbidrag är möjligt att söka för fritidshem.

I Nässjö, där Line Isaksson arbetar, har kommunen sparat in på elevassistenter. Det gör att det finns få vuxna på fritidshemmen.

– Man har inte möjlighet att följa elevens utveckling och lärande, att göra det uppdrag man blir ålagd att göra. Det blir mer barnpassning, säger hon.