Daisy kämpar för att trä igenom bandet som ska göra så att resväskan går att stänga. Lynn syr en kanal till sitt band.
Till startsidan
Försteläraren i fritidshem Zijada Hajdarevic med Dilara, Ratil, Elin och Daisy som är i full färd med att sy resväskor på Augustenborgsskolans fritidshem i Malmö.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen. Målet är att lära sig mer om varandra.
Färgsprakande gröna, gula, blå och röda filttygbitar ligger i högar på ett shuffleboard i hörnet av fritidshemsrummet på Augustenborgsskolan i Malmö. Någon meter bort sitter en grupp elever runt ett långbord av hopskjutna bänkar. På bordet finns en låda med sytråd och synålar och några små papperstallrikar med högar av knappnålar och säkerhetsnålar.
Zijada Hajdarevic, förstelärare i fritidshem.
– Är det någon som vet vad en säkerhetsnål är? Det är ju inte ett ord som man använder varje dag. Har ni sett en säkerhetsnål tidigare, undrar försteläraren i fritidshem Zijada Hajdarevic samtidigt som hon pekar på tallriken med säkerhetsnålar.
I sin hand håller hon en gul filtpåse med en röd ficka fastsydd på framsidan. Efter att ha försäkrat sig om att alla i rummet vet vad såväl en säkerhetsnål som en knappnål är börjar hon visa eleverna hur de ska göra för att sy en likadan tygpåse som den hon håller i handen.
– Påsarna ska vi sedan ha med oss som resväskor när vi reser till våra länder. I fickan på framsidan kan ni stoppa era pass, säger Zijada Hajdarevic.
– Vet ni hur många länder vi ska resa till, frågar hon sedan.
– 19, svarar någon samtidigt som någon annan undrar om de verkligen ska få resa till så många länder.
– Ja, fast bara i fantasin, svarar Zijada Hajdarevic.
Att det inte kommer bli några riktiga resor verkar inte dämpa elevernas entusiasm och snart är de i full gång med att välja vilken färg de vill ha på sin resväska.
Vid terminsstarten fick alla elever på Diamanten, som är Augustenborgsskolans fritidshem för elever i årskurs 3–6, komma med förslag på vad de vill göra på fritids.
– Flera sa att de ville lära sig olika språk och många ville lära sig mer om varandras länder, säger Zijada Hajdarevic.
Trådarna visar fågelvägen till alla de länder som fritidshemsgruppen ska besöka i fantasin.
Utifrån elevernas önskemål tänkte fritidshemslärarna ut ett tema som de kallar ”Resan runt jorden”.
– Tanken är att vi ska resa runt världen till de länder vi diamanter kommer från. Vi ska djupdyka i vad våra olika kulturer handlar om utifrån tradition, religion och språk. Detta för att lyfta allas lika värde, och främja en öppenhet och respekt för olikheter, och på så sätt skapa respektfulla augustenborgare, säger Zijada Hajdarevic och tillägger:
– Temat kommer nog fortsätta även under våren för jag tror inte att vi hinner med alla 19 länder under höstterminen.
Antal länder hade kunnat vara ännu fler eftersom många av de cirka 65 elever som är inskrivna på Diamanten – ungefär 50 brukar vara på plats varje dag – har anknytning till mer än ett land utöver Sverige. Men för att hålla nere antalet har alla fått välja ett av sina länder som fiktivt resmål. Det hindrar inte att eleverna får lov att uppmärksamma alla sina länder på andra sätt. Till exempel genom att färglägga flera flaggor. En aktivitet som i dag sysselsätter halva fritidshemsgruppen i rummet bredvid väsktillverkningen.
Daisy kämpar för att trä igenom bandet som ska göra så att resväskan går att stänga. Lynn syr en kanal till sitt band.
En som har bestämt sig för att måla två flaggor är Belize, 9 år. Den ena flaggan hon färglägger är Makedoniens och den andra Albaniens.
– Min pappa är från Makedonien. Min mamma är född i Sverige. Hennes föräldrar bodde också i Makedonien tidigare, men de är albaner, förklarar Belize.
En bit ifrån henne sitter Jelena, 10 år. Hon får just hjälp av pedagogen Zeina Lundin att googla sig fram till hur ”välkommen” stavas på serbiska så att hon kan skriva det under sin ena flagga. Hennes andra flagga är Kubas.
– Min pappa kommer från Serbien och min mamma från Kuba, berättar Jelena.
Planen är att flaggorna ska sättas upp på väggen när de är klara. Under varje flagga ska ordet välkommen vara skrivet på flagglandets språk.
– Att lära sig olika språk som eleverna önskade vid terminsstarten är ju inte så enkelt men målet är att vi i alla fall ska lära oss några ord på varandras språk så att alla kan svara när någon säger hej på exempelvis albanska eller något annat språk, säger Zijada Hajdarevic.
Att delta i temaarbetet är frivilligt men hittills har så gott som alla elever velat vara med.
– De blev superintresserade och jätteglada när vi presenterade årets tema för dem i förra veckan. Att vi uppmärksammar deras länder får dem att känna sig speciella, säger Zijada Hajdarevic.
Allt som ska hända under temaarbetet är ännu inte bestämt. Detaljplaneringen för den kommande veckan sker i slutet av den föregående. Men idéer saknas inte. Det första som eleverna fick göra var att tillverka varsitt pass.
– Då fick vi chans att prata om vilka uppgifter som ska finnas med i ett pass, det var det långt ifrån alla som visste, säger Zijada Hajdarevic.
Mareal visar hur Etiopiens flagga ser ut.
När flaggorna och resväskorna också är klara är det dags att ge sig iväg på den första resan. På en väggkarta har pedagogerna tillsammans med eleverna dragit trådar från Sverige till alla de 19 länder som de kommer att besöka i fantasin. Vart den första resan ska gå är ännu inte avgjort men förmodligen till något av de tre länder – Irak, Afghanistan och Palestina – som flest elever på Diamanten har anknytning till.
Vad som är bestämt är att resan kommer börja på en simulerad flygplats, vilket kommer kräva att alla elever först tillverkar sina egna flygbiljetter. Sedan är det tänkt att gruppen, med hjälp av vårdnadshavarna, ska lära sig så mycket som möjligt om länderna som de besöker. Till exempel populära danser, musik, lekar, sagor och maträtter. Målet är att skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet i gruppen där alla bemöter varandra med nyfikenhet och respekt.
Förutom att jobba med värdegrunden räknar Zijada Hajdarevic och hennes kollegor med att i temaarbetet få in alla de sju förmågor som fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet att utveckla.
– Utifrån vårt kompletterande uppdrag kommer vi också arbeta aktivt och medvetet med att utveckla elevernas språk och läsförståelse, säger hon.
När det efter en dryg timme är dags att plocka ihop dagens arbete har eleverna kommit olika långt med sina resväskor. Något som dels beror på att många har blivit hämtade av sina föräldrar under timmens gång, dels på hur stor vana av att sy som de har. En som nästan är helt klar med sin resväska är Matej, 10 år. Han gillar att sy. Det enda som han har kvar att göra är att sy fast en ficka på framsidan av sin blå påse.
– Fickan ska var gul, bestämmer Matej och går och hämtar en gul filtbit från bordet med tyghögar.
Matej, liksom flera andra elever, vill gärna ta hem sin påse och göra klart den hemma, men Zijada Hajdarevic är tydlig med att detta är ett tema som de gör tillsammans och att de i stället får göra klart resväskorna senare i veckan på fritidshemmet.
– Men när vi har rest till alla våra 19 länder får ni ta hem er resväska som ett minne, lovar hon.
1. Planera terminen utifrån elevernas behov och intressen.
2. Tillåt temat att ta olika vägar under arbetets gång.
3. Låt med fördel temat sträcka ut sig över en längre tid.
4. Ge tydliga instruktioner inför och under aktiviteterna. Arbeta gärna med genrepedagogik med fokus på instruktioner. I det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet SKUA får eleverna kunskap om ett ämne samtidigt som de lär sig det språkbruk som är typiskt för ämnet.
5. Arbeta för att skapa ett tillåtande klimat och en tillåtande lärmiljö.
LÄS ÄVEN
Barnen vill inte bara ha ”fri lek” på fritidshemmet
Forskaren: Så kan lärarna bryta skolgårdens hierarkier
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.