Rektor Johanna ordinerar närvaro på fritidshemmet

Vad händer på en skola som får en rektor som är fostrad i det fritidspedagogiska tänkandet? Numera finns en hel del med den bakgrunden. Fritidspedagogik bad lärarutbildaren på Linnéuniversitetet, Bodil Jullesson, om tänkbara namn. Hon är också förtroendeman för Sveriges Lärare i Växjö med särskilt ansvar för fritidshemmen.

Bodil Jullesson sa något intressant som vi även hört från andra:

– När lärare i fritidshem blir skolledare glömmer de ofta varifrån de kommit! De blir som vilken skolledare som helst.

Men självfallet finns undantag. Ett av dem är Johanna Nordin, som sedan fyra år är rektor för F-6 på Dackeskolan i Tingsryd. Vi väljer att besöka henne och skolans fritidshem en torsdagseftermiddag eftersom hon har bestämt att lektionerna slutar tidigare, klockan 13, varje torsdag. Detta för att fritidshemmet ska kunna planera lite mer tidskrävande aktiviteter en dag i veckan. 

– Pedagogerna hinner inte ta alla eleverna hit till bollhallen under de andra dagarna i veckan eftersom de kommer till fritidshemmet vid så olika tider, säger hon när vi tar med henne för fotografering i idrottshallen, som ligger på promenadavstånd från skolan.

Gillar att överraska eleverna

Där inne är det full rulle med både rundtennis och bandy. När barnen får syn på rektor Johanna ropar en flicka: ”Får vi glass nu?” Johanna Nordin skrattar åt minnet. 

– När glassbilen lämnade återbud så var jag den som kom och delade ut glass till alla! Och jag var utklädd förstås. 

Fritidspedagogiks fotograf har inga problem att få henne att ta på sig utklädningskläderna. Eller be vaktmästare Håkan Andersson att köra henne på flakmoppen. Det är sådant hon gör från och till.

– Jag har mött eleverna på flaket på fritidshemmets dag. Och vid skolstart. För att överraska eleverna, och visa att jag saknat dem.

När fritidshemmet hade övernattning på påsklovet dök hon plötsligt upp som påskkärring.

– Det handlar om att skapa relationer, om att skratta tillsammans. Barnen kan sedan prata om ”den knasiga rektorn som kom på påskafton”.

Fritidshemmet bidrar till att eleverna trivs

Att bygga sociala relationer och syssla med både lärande och omsorg, det har hon tagit med sig från sina år som lärare i fritidshem. Som rektor är hon övertygad om att det bidrar till att fler elever trivs i skolan – och därmed når bättre studieresultat. 

Innan hon kom till skolan var det stökigt på mellanstadiet, klimatet hade blivit hårdare och kränkningarna fler. I dag är läget betydligt bättre, av flera skäl. Men Johanna Nordins beslut att kraftigt öka antalet utomhusaktiviteter har tveklöst spelat roll, menar hon.

– Två av mina lärare i fritidshem har blivit skolgårdslärare utöver arbetet på fritidshemmet. På varenda rast finns mängder av saker att göra. 

Det har lett till att fler mellanstadiebarn är utomhus på rasterna, vilket i sin tur bidragit till mindre stök i korridorerna. Och till bättre koncentration på lektionerna.

– Lärare har berättat för mig att de numera slipper använda 20 minuter av lektionerna till konflikthantering i klassen.

Johanna Nordin stödjer sig på forskningen som säger att mer fysisk rörelse, i synnerhet utomhus, leder till bättre studieresultat. Inför sexornas nationella prov köptes frallor, frukt och dricka in så att alla skulle få i sig frukost före provet, och sedan kördes ett rörelsepass. 

Rastverksamheten ger ökad studiero

Kunskapsresultaten i årskurs sex har gått upp. Det är förstås svårt att leda i bevis vad som är orsaken, men hon tror att skolgårdslärarnas arbete har varit avgörande.

– Killarna har närmat sig tjejerna i betyg, det kan vara så att rastaktiviteterna har spelat en roll. 

Johanna Nordin har ett motto: ”Elevernas lärande och utveckling under hela dagen”, inte bara under den obligatoriska skoltiden. Att hon ordinerat fritidshemmet på ”remiss” är en del av det tänket.

– Ungefär en fjärdedel av våra elever har utländsk bakgrund, vissa av dem behöver extra språkträning och mer tid att leka med andra barn. Om deras föräldrar varken jobbar eller studerar så har de formellt sett inte rätt till fritids, då ordinerar jag det under några veckor eller rentav månader. 

Hur reagerar deras föräldrar?

– De blir väldigt glada och tacksamma! Ingen har protesterat.

Dagens lekpass i bollhallen för treor och fyror är slut, liksom passet i hockeyrinken intill där F-2:orna varit. Lilla Tingsryd har stolta hockeytraditioner med ett eget lag i näst högsta serien. Här testar barnen ishockey tidigt – och ofta just på torsdagar.

Vad tycker då barnen om torsdagarna? 

– De är bäst, ropar flera i munnen på varandra. Då får vi göra så mycket kul!

Fritidshemmets personal håller med, det är stimulerande att få tänka ut spännande grejer varje vecka. Några exempel: åka pulka, ta sig till grönområden, ordna ansiktsmålning, göra cykelutflykter, grilla, fixa stafetter, krossa porslin (!).

Det handlar om att skapa relationer och att skratta tillsammans.

Och det som barnen kanske ser fram emot allra mest: en gång i kvartalet använder de torsdagen till att fira alla elever som fyllt år under de gångna tre månaderna. Alla 150 inskrivna barn är välkomna – och de flesta strömmar till. 

Sadlade om till skolgårdslärare

När fritidshems- och skolgårdsläraren Joakim Axelsson berättar om evenemanget avbryts han av en flicka i trean:

– Jag blev firad nu senast! Jag fick ostbågar och tomteskum!

Vi har promenerat tillbaka till fritidshemmet. Några barn hämtades redan i bollhallen, men de flesta är kvar, några vill vara ute och leka i snön, andra går in för att spela pingis eller bygga lego. Eller så lyssnar de på ”Jocke” när han pratar med journalisten.

– Vi har drygt 330 barn i F-6, jag kan förnamnet på alla. Och alla känner ”Jocke”, säger han med ett brett leende. 

Det var Johanna Nordins idé att han skulle släppa timmarna som idrottslärare för att fullt ut vara skolgårdslärare. Han gillade omedelbart tanken.

– Det blev en nytändning för mig. Jag har varit idrottslärare sedan 1996, det var dags att göra något annat. 

Han frågar om jag vill komma med ut och se vad de har i utomhusförråden. De var välfyllda redan innan Johanna Nordin kom, men innehåller ännu mer nu. Han låser upp dörrarna till det första förrådet och variationen är iögonfallande: styltor, rockringar, bandymål, hockeymål, hockeyklubbor, koner, käpphästar, höjdhoppsställning, badmintonnät och bollar till alla upptänkliga sporter.

– Höjdhoppsmattan fick vi av friidrottsklubben, den var för sliten för att användas inomhus. 

I nästa förråd finns ännu mer, även utlåningskläder.

– Vi har termobyxor, regnkläder och stövlar. Alla barn ska ha möjlighet att vara ute så mycket som möjligt. 

Vad betydde det för fritidshemmet att Johanna Nordin blev rektor?

– Vi hade en bra verksamhet förut också. Men hon har gjort det ännu lite bättre.  

LÄS OCKSÅ:

Deras lek höjer spänningen på fritidshemmet

Så kan fritidslärare ta vara på leken i undervisningen

Rektorn styrde upp raster och fritids

Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt