
Julia Juntti ansvarar för rastverksamheten. Foto: Joakim Nordlund
Reportage Högstadieeleverna tillverkar rastleksaker åt de yngre barnen i slöjden. Samarbetet mellan slöjd och fritids blev ett lyft både för rasterna och sammanhållningen på Norrskenets skola i Kalix.
Det började med att slöjdläraren Linnéa Utterström gjorde en gagarink till skolgården på fritidshemslärarens Julia Junttis önskemål. De båda lärarna hade sedan tidigare ett samarbete, då Julia brukar fråga Linnéa, som även är matematiklärare och IKT-pedagog, om råd om hur hon kan arbeta med programmering och digitala verktyg på fritids.
– Både jag och Linnéa brinner för eleverna och är lika på så sätt att vi gillar att testa saker och bolla idéer med varandra, säger Julia Juntti.
Julia Juntti ansvarar för rastverksamheten. Foto: Joakim Nordlund
Samarbetet växte när Linnéa Utterström vidareutbildade sig till slöjdlärare och fick idéer om att vidga slöjdämnet. Slöjd är mycket mer än att tillverka föremål som eleverna tar hem och ger i presenter till familjen, anser hon.
– Jag tror mycket på entreprenöriellt lärande, som bygger på att det finns en mottagare i själva skapandet. Eleverna får arbeta i grupp och arbetet grundar sig även i att slöjdande inte bara behöver vara ensamarbete. Att tillverka en smörkniv är inte alltid så motiverande, säger Linnéa Utterström.
Undervisningen brukar bli betydligt mer lustfylld och lärorik när eleverna får skapa mot ett gemensamt mål, tillägger hon. Och det föll sig naturligt att låta de yngre eleverna i fritidshemmet bli mottagare för slöjdandet.
– Man pratar om att integrera fritids med skolan, och för oss är det också ett sätt att värdesätta rastaktiviteter, säger Linnéa Utterström.
När de hade kommit överens om vilka föremål som skulle byggas fick de göra ritningar och fundera över material och säkerhetsaspekter.
Arbetet inleddes med att högstadieeleverna genomförde intervjuer – ”kundundersökningar” – med treorna på skolan. Vad tycker de är kul att göra på rasterna? Vilka leksaker och föremål skulle de vilja ha tillgång till?
Ringspelet som slöjdeleverna gjort kommer till glädje för Mili Hellman och Emilia Lindbäck. Foto: Joakim Nordlund
– Efter intervjuerna hade högstadieeleverna en mängd idéer att fundera över. När de hade kommit överens om vilka föremål som skulle byggas fick de göra ritningar och fundera över material, säkerhetsaspekter och hur föremålen bör se ut för att de ska bli estetiskt tilltalande för yngre åldrar, säger Linnéa Utterström.
Under processens gång har eleverna också återkopplat med de yngre barnen, visat produkterna innan de är färdiga och fått feedback.
Arbetet pågick under hela förra läsåret och mynnade ut i hästhoppningshinder, styltor och balansbrädor, samt stavar till den Mästarnas mästare-inspirerade leken ”nattduellen”. Än så längre har slöjdeleverna arbetat i mindre skala. Varje elevgrupp tillverkade ett par föremål var. Som avslutning levererade högstadieeleverna föremålen på skolgården – till stor glädje för de yngre barnen.
Py Burman och Mili Hellman testar hopphindren. Foto: Joakim Nordlund
– Jag fick avblåsa min rastaktivitet för alla ville titta och prova på sakerna. En elev i nian hade ristat in ”Ha så kul bästa treor!” på ett hopphinder. Treorna blev väldigt glada för det de fick och är väldigt rädda om det, säger Julia Juntti.
Högstadieeleverna tyckte å sin sida att det var jättekul att se att deras saker används och kommer till glädje för andra, berättar Linnéa Utterström.
Love Lindqvist testar styltorna. I höst utvidgas konceptet till textilslöjden. Foto: Joakim Nordlund
På treornas önskelista fanns även käpphästar, som slöjdeleverna inte hann med att tillverka under våren, men arbetet ska fortsätta under hösten. Då ska de utvidga konceptet till textilslöjden och de planerar även att skapa saker till fritidsverksamheten inomhus. Spel och korthållare är några av idéerna.
Julia Juntti tycker att arbetet varit värdefullt på flera sätt.
– Dels blir det en kontakt mellan de äldre och yngre eleverna, nu hejar de på varandra på gården, dels har de yngre fått vara med och påverka mer. Även om vi brukar fråga vad de önskar sig till rastboden så blir det en annan känsla när högstadieeleverna visar intresse för deras rast. De får också en tanke om att någon tar sig tid och gör det här för dem.
För egen del uppskattar hon också det nära samarbetet med en annan lärare och att de kan utnyttja varandras kompetenser.
– Jag ser vad som behövs på rasten och på fritids, och Linnéa kan säga när jag är ute svävar med mina idéer och bedöma vad som är genomförbart.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.