Här samarbetar slöjd och fritids

Det började med att slöjdläraren Linnéa Utterström gjorde en gagarink till skolgården på fritidshemslärarens Julia Junttis önskemål. De båda lärarna hade sedan tidigare ett samarbete, då Julia brukar fråga Linnéa, som även är matematiklärare och IKT-pedagog, om råd om hur hon kan arbeta med programmering och digitala verktyg på fritids.

– Både jag och Linnéa brinner för eleverna och är lika på så sätt att vi gillar att testa saker och bolla idéer med varandra, säger Julia Juntti.

Samarbetet växte när Linnéa Utterström vidareutbildade sig till slöjdlärare och fick idéer om att vidga slöjdämnet. Slöjd är mycket mer än att tillverka föremål som eleverna tar hem och ger i presenter till familjen, anser hon.

– Jag tror mycket på entreprenöriellt lärande, som bygger på att det finns en mottagare i själva skapandet. Eleverna får arbeta i grupp och arbetet grundar sig även i att slöjdande inte bara behöver vara ensamarbete. Att tillverka en smörkniv är inte alltid så motiverande, säger Linnéa Utterström.

Undervisningen brukar bli betydligt mer lustfylld och lärorik när eleverna får skapa mot ett gemensamt mål, tillägger hon. Och det föll sig naturligt att låta de yngre eleverna i fritidshemmet bli mottagare för slöjdandet.

– Man pratar om att integrera fritids med skolan, och för oss är det också ett sätt att värdesätta rastaktiviteter, säger Linnéa Utterström.

När de hade kommit överens om vilka föremål som skulle byggas fick de göra ritningar och fundera över material och säkerhetsaspekter.

Arbetet inleddes med att högstadieeleverna genomförde intervjuer – ”kundundersökningar” – med treorna på skolan. Vad tycker de är kul att göra på rasterna? Vilka leksaker och föremål skulle de vilja ha tillgång till?

– Efter intervjuerna hade högstadieeleverna en mängd idéer att fundera över. När de hade kommit överens om vilka föremål som skulle byggas fick de göra ritningar och fundera över material, säkerhetsaspekter och hur föremålen bör se ut för att de ska bli estetiskt tilltalande för yngre åldrar, säger Linnéa Utterström.

Under processens gång har eleverna också återkopplat med de yngre barnen, visat produkterna innan de är färdiga och fått feedback.

Arbetet pågick under hela förra läsåret och mynnade ut i hästhoppningshinder, styltor och balansbrädor, samt stavar till den Mästarnas mästare-inspirerade leken ”nattduellen”. Än så längre har slöjdeleverna arbetat i mindre skala. Varje elevgrupp tillverkade ett par föremål var. Som avslutning levererade högstadieeleverna föremålen på skolgården – till stor glädje för de yngre barnen.

– Jag fick avblåsa min rastaktivitet för alla ville titta och prova på sakerna. En elev i nian hade ristat in ”Ha så kul bästa treor!” på ett hopphinder. Treorna blev väldigt glada för det de fick och är väldigt rädda om det, säger Julia Juntti.

Högstadieeleverna tyckte å sin sida att det var jättekul att se att deras saker används och kommer till glädje för andra, berättar Linnéa Utterström.

På treornas önskelista fanns även käpphästar, som slöjdeleverna inte hann med att tillverka under våren, men arbetet ska fortsätta under hösten. Då ska de utvidga konceptet till textilslöjden och de planerar även att skapa saker till fritidsverksamheten inomhus. Spel och korthållare är några av idéerna.

Julia Juntti tycker att arbetet varit värdefullt på flera sätt.

– Dels blir det en kontakt mellan de äldre och yngre eleverna, nu hejar de på varandra på gården, dels har de yngre fått vara med och påverka mer. Även om vi brukar fråga vad de önskar sig till rastboden så blir det en annan känsla när högstadieeleverna visar intresse för deras rast. De får också en tanke om att någon tar sig tid och gör det här för dem.

För egen del uppskattar hon också det nära samarbetet med en annan lärare och att de kan utnyttja varandras kompetenser.

– Jag ser vad som behövs på rasten och på fritids, och Linnéa kan säga när jag är ute svävar med mina idéer och bedöma vad som är genomförbart.