![](/contentassets/58bfc1e3f0e447659b366b9e001fb5c7/ragsvedsgrundskola2_foto_oskar_omne_002-kopia-kopiera.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Lara, Diana, Filsan och Waris funderar på vilka personer som ska ingå i vilka familjer.
Läraren i fritidshem Lina Jegenstam Ott leder ett värdegrundspass med elever i årskurs två på Rågsveds grundskola. Samtalsämnet är familjer och normer: Vem kör bilen i familjen? Vem städar? Foto: Oskar Omne.
Reportage
Det har blivit tydligare i läroplanen att skolan måste arbeta förebyggande mot rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck. Och där har fritidshemmet en nyckelroll.
– Vi jobbar varje vecka med barnens rättigheter, säger fritidsläraren Lina Jegenstam Ott på Rågsveds F-6-skola i Stockholm.
Vi besöker Lina Jegenstam Ott under ett arbetspass om värdegrund med barn i årskurs två. Barnen tittar förväntansfullt på högen med inplastade A4-stora bilder som hon placerar ut på mattan framför sig.
– I dag ska vi prata om familjer, om hur familjer kan se ut, säger hon.
På bilderna finns gamla och unga, vita och mörkhyade, personer med oklart kön och personer i rullstol. Barnen ska nu kombinera bilderna. De flesta väljer att skapa kärnfamiljer, men några lägger till en farbror eller en mormor.
– Det finns inga rätt eller fel, det är ni som bestämmer, säger Lina Jegenstam Ott medan barnen byter bilder med varandra och testar nya konstellationer.
Sedan presenterar hon en ny hög med bilder, denna gång med färdiga familjer. Barnen har inga problem med att identifiera ensamstående mammor eller familjer med tre generationer. Men två vuxna män med barn?
– De är bröder, säger ett barn. Nej, kusiner, säger ett annat.
När ingen finner lösningen vänder sig Lina Jegenstam Ott till lärarkollegan Niklas Sundberg Karlsson som berättar att ”det är en pappa och en pappa”. Barnen tittar en kort stund oförstående på honom, innan Lina går vidare.
Jag vill bo i Kurdistan med min kusin. Och jag vill inte gifta mig, jag vill bli forskare.
Nu lägger hon ut bilder på olika sysslor i hemmet där man inte kan avgöra vem som utför dem, endast armarna syns. Barnen får gissa. Vem lagar mat? ”Mamma”. Vem städar? ”Mamma”. Vem handlar? ”Mamma”. Och vem tvättar?
– Det är mamma. För att pappa och barn ska må bra, säger en elev.
Papporna blir inte helt utan uppgifter, några av barnen låter dem köra bil, laga kläder och byta blöjor.
Sedan presenterar Lina Jegenstam Ott den sista uppgiften:
– Nu ska ni få rita era egna familjer som ni tror att de kommer att se ut när ni är stora. Där har ni hudfärgspennor också, säger hon och pekar på ett av borden.
Lara, Diana, Filsan och Waris funderar på vilka personer som ska ingå i vilka familjer.
97 procent av de cirka 300 eleverna på skolan har utländsk bakgrund, många hudfärger är alltså representerade.
Lara, som har rötter i Irak, ritar bara sig själv och en flicka intill:
– Jag vill bo i Kurdistan med min kusin. Och jag vill inte gifta mig, jag vill bli forskare. Som forskare hinner man inte vara hemma med barn.
Efter lektionen berättar Lina Jegenstam Ott att bilderna och samtalen sätter igång många tankar hos barnen. Hur går hon vidare med den totala oförståelsen inför det homosexuella paret?
Lina Jegenstam Ott
– Man ska inte gå för snabbt fram, vi har mycket tid på oss att prata om saker som barnen kan ha svårt att förstå vid en första anblick. Varje vecka har vi ett nytt arbetspass om värdegrunden.
Värdegrundsfrågor har intresserat Lina Jegenstam Ott ända sedan hon studerade till lärare i fritidshem. Vad skulle hon säga är huvudpoängen med de övningar vi just bevittnat?
– Jag vill att de ska få med sig att alla är olika och att olika är fint. De ska förstå att man får tycka som man vill och att man får välja sina kompisar.
Hon vill helt enkelt rusta dem för framtiden.
– De ska veta att de har okränkbara rättigheter, att de själva får välja sin väg i livet.
Om något barn skulle säga att hon eller han inte själva får välja vem de ska gifta sig med, om de säger att det är familjens sak att avgöra. Vad gör du då?
– Om det skulle framkomma att någon av eleverna lever med hedersnormer så skulle vi hantera det. Övningarna bidrar till att vi tillsammans med eleverna utmanar normer och värderingar. Vi hoppas såklart att det ska fungera förebyggande mot all typ av våld.
Rent statistiskt finns utan tvekan barn på skolan vars familjer präglas av hedersnormer. Studier har visat att cirka var sjätte elev i högstadiet i våra tre största städer är utsatt.
Vi har varit för dåliga på att identifiera dessa barn.
Biträdande rektor Ulrika Eveland är övertygad om att sådana barn finns på skolan.
Och hon medger självkritiskt:
– Vi har varit för dåliga på att identifiera dessa barn. Men vi är på väg att bli bättre.
Lina Jegenstam Otts övningar på fritidshemmet är en av metoderna som man nu använder. Just fritidshemmet har en nyckel-roll i det här arbetet, menar rektorn. Och det handlar inte bara om den undervisning man bedriver om värdegrunden.
– Lärare i fritidshem har ju en lite friare roll än andra lärare, är inte bundna av timplaner. Det ger dem mer utrymme att prata med barnen och fånga upp tecken som kan tyda på att allt inte står rätt till.
Att upptäcka om en familj präglas av hedersnormer är svårt så länge barnen är små, det är först i puberteten som de allvarliga begränsningarna börjar. Det är då familjen kan börja styra döttrars val av kläder, umgänge och aktiviteter.
– När barnen går i lågstadiet är det ju ett naturligt föräldraansvar att bestämma över dem. Men när övergår detta bestämmande i ett kontrollerande beteende? Det är oerhört svårt att avgöra.
Hon understryker vikten av att inte dra förhastade slutsatser:
– Om en flicka inte får leka med en viss pojke kan det ha en mängd orsaker. Det behöver inte handla om hedersnormer.
På skolan har personalen diskuterat hur man ska bemöta ett barn som till exempel berättar att det är familjen som avgör giftermål och utbildningsväg.
– Det är viktigt att inte skuldbelägga barnets familj, man ska inte understryka hur fel det är. För då ökar risken att barnet sluter sig. Man ska vara nyfiken och vilja höra mer. Och samtidigt betona det positiva i att barn i Sverige själva får bestämma sådana saker.
Ett ytterligare sätt att upptäcka om barnet riskerar att blir utsatt för hedersförtryck är att prata mycket om barnens familjer och vad de gör där hemma.
– Då kan man kanske få reda på om en storasyster måste komma hem direkt efter skolan. Eller om en storebror har i uppgift att kontrollera sina systrar.
Personalen har redan jobbat mycket med förändringarna i läroplanen och den tydligare skrivningen om hedersrelaterat våld och förtryck, berättar Ulrika Eveland.
– Men frågan är komplex, därför behöver personalen ännu mer fortbildning.
De nya skrivningarna i läroplanen trädde i kraft i hösten 2022:
Rektor har ”ett tydligare ansvar för att (…) kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen”.
”Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.”
Källa: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
LÄS OCKSÅ
Skolor går samman mot hedersförtryck
Eriksson: Se på eleverna med snälla ögon
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.