Fritidslärarna: Relationer är vår superkraft

Johan Rudolfsson och Mårten Petersson jobbar båda på Mellbystrandsskolan (F-6) i Laholm, men sedan 2021 bidrar de också till att utveckla fritidshemmen i hela kommunen.

All fritidshemspersonal i kommunen har det senaste året jobbat med boken ”Fritidshemmets och skolans relationsarbete” av fritidshemsläraren Johan Lungström och forskaren Anna-Carin Bredmar.

– Personalens utvärderingar efter fortbildningen har präglats av entusiasm, många kände att de kunde vässa sitt relationsarbete samtidigt som de för stunden slapp tänka på problem som stora elevgrupper och brist på planeringstid, säger Mårten Petersson.

Skolorna prioriterar fritidshemmen olika högt

Utgångspunkten för satsningen på fritidshemmen i kommunen är likvärdighet, det ska inte vara någon skillnad mellan fritidshemmen, alla ska stå på samma grund, alla ska följa läroplanen, ha årshjul och planeringar och en strukturerad verksamhet.

Mårten Petersson och Johan Rudolfsson medger att det är en utmaning att få till en sådan likvärdighet.

– På vissa skolor kommer fritidshemmet tydligt i andra hand, skolans problem ska alltid lösas först, säger Johan Rudolfsson.

Men den ambitiösa satsningen har ändå gett ett ökat fokus på fritidshemmen.

– I debatten nationellt hör man inte mycket om fritidshemmens roll för att öka barnens välmående, men hos oss är det faktiskt annorlunda, säger Johan Rudolfsson.

Ett helt års fortbildning för att stärka personalens arbete med relationer – vad har det gett? Mårten Petersson och Johan Rudolfsson lyfter fram flera saker.

I fritidshemmets pedagogik talar man ofta om att gripa tillfället i flykten, att det sociala utbytet och det lekfulla lärandet kan uppstå spontant när ett barn ställer en fråga eller när man kanske hittar något tillsammans i naturen.

– Det är självfallet en viktig del av vår verksamhet och kan bidra till stärkta relationer, men det räcker inte, säger Mårten Petersson. Hur gör vi med barn som nästan aldrig ställer frågor? Eller barn som är svåra att nå fram till? Barn som glider undan?

Relationer måste in redan i planeringen

Under fortbildningen pratade personalen mycket om det och landade i ett tydligt mål: man måste aktivt söka upp de barn där det krävs extra arbete för att bygga relationer.

– Det kanske låter lite fyrkantigt, men byggandet av relationer måste också vara en del av planeringen, förklarar Johan Rudolfsson. Vem har talat med Pelle på senare tid? Ok, då får du koncentrera dig på honom, så försöker jag jobba mer med Lisa. Ungefär så.

Kopplat till det arbetssättet är också en utvecklad syn på det kollegiala samarbetet.

– Man har olika lätt att få kontakt med olika elever. Därför är det viktigt att släppa prestigen och låta en kollega jobba vidare med ett barn där man själv kört fast, säger Johan Rudolfsson.

Det kan rentav vara så att någon i arbetslaget är särskilt vass på relationsbyggande med alla typer av utmanande elever – ja, då kan den personen jobba extra med det sociala, medan en annan som är en fena på planering främst får syssla med det. Under fortbildningen arbetade personalen även med sina egna relationer sinsemellan, något som borgar för ett bättre och mer flexibelt relationsarbete med barnen.

Ett annat område som diskuterades under utbildningen var tillfällena då relationer kan byggas och förstärkas. Boken ”Fritidshemmets och skolans relationsarbete” lyfter ”mellanrummen”, de dyrbara ögonblick som uppstår mellan aktiviteter och vid förflyttningar.

Viktigt att se möjligheter till samtal

För Johan Rudolfsson och Mårten Petersson var det närmast en aha-upplevelse, trots att de sysslat med utveckling av fritidshemmet i flera år.

– Man har sett promenaden till en park eller en hall som ren rutin innan aktiviteten drar i gång, men det är en fantastisk möjlighet till samtal. Och då kan man välja att gå tillsammans med någon av de där eleverna som man ännu inte byggt någon relation med, säger Johan Rudolfsson.

Han ser det också som en investering för framtiden:

– Om det sedan krisar av något skäl, kanske eleven blir utagerande, då har man ett kapital att ta av eftersom man skapat en trygg relation att luta sig mot.

Johan Lungström, som skrivit boken ”Fritidshemmets och skolans relationsarbete” (med Anna-Carin Bredmar), har förståelse för att pedagoger kan känna en frustration inför utmaningen att utöver allt annat också bygga relationer med elever. Ofta med många elever.

– Men alla kan göra mycket utifrån sina förutsättningar. Det är en viktig insikt att landa i. 

Han känner viss oro inför ”skolifieringen” av fritidshemmen:

– Fritids måste få ha ett relationellt fokus, där ligger vår styrka. Och för att kunna ha det måste tid ges att reflektera över relationsarbetet och sig själv. Då kan man också bli bättre.

För Johan Rudolfsson, som även är idrottslärare, och Mårten Petersson, som även är bildlärare, har relationsarbetet bidragit till att deras lektioner flyter på bättre.

– Jag tycker att vi alla på fritidshemmet har lyckats få bättre kontakt med fler barn. Det beror till stor del på att vi har en ökad samsyn i arbetsgruppen. Vi är numera tre avdelningar, men för barnen är vi ett fritidshem, där all personal kan stötta alla barn oavsett avdelning, säger Mårten Petersson.

LÄS ÄVEN:

Hon prisas för att bygga relationer på fritids

Eriksson: Några tröstande ord till dig, lärare i fritidshem

Studie: Rektorer vill att fler barn går på fritids

Forskare: Diskutera värdegrunden mer