Lärmiljö och näthat – här är vår senaste boktips

”Skolariseringen” påverkar vår syn på barnet

Hur kan förändringarna i utbildningen för barn i skolstartsåldern beskrivas? Vad bidrar till ”skolariseringen”, det vill säga det ökade fokuset på kunskap och lärande? Och vilken betydelse har denna utveckling? I boken beskriver författarna hur utbildningen för skolans yngsta barn har förändrats under de senaste decennierna, med en allt större tonvikt på att eleverna ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta menar författarna är en skolarisering som berör alla aspekter av utbildningen. ”Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för”, skriver de. Boken kan användas av yrkesverksamma lärare och studenter för att diskutera och kritiskt granska vad detta innebär – både för dem själva och för professionen. Exemplen i boken utgår från förskoleklassen och skolstarten.

Så involverar du eleverna i arbetet med nätetikett

Författarna hoppas med denna bok ge inspiration och praktisk handledning för lärare och elevhälsoteam att arbeta förebyggande mot kränkningar, med fokus på näthat. Deras metod, ”it-supportelever”, bygger på att involvera eleverna i värdegrundsarbetet. Modellen innebär att man i varje klass utser förslagsvis två elever till it-supportelever. Om det är några som vet vad barn och unga gör på nätet så är det väl just eleverna själva! Här beskrivs arbetsprocessen från uppstart till implementering. Läs om att kartlägga nuläget i sin verksamhet, engagera all personal, att utbilda it-supportelever, äldre elever lär yngre, ”netikett”, arbeta med årshjul, frågeställningar och diskussionsövningar. Boken passar från förskoleklass och uppåt.

Tips för att förbättra lärmiljön

Bokens syfte är att belysa hur miljön samspelar med undervisning och lärande, och målet är att skapa utvecklande, variationsrika och tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Författaren beskriver hur man med enkla och små medel kan förändra och utveckla sina lärmiljöer – utan att behöva köpa in en massa nytt. Läs om reflektioner kring klassrummets möblering, att skapa studiero, rum för rörelse, korridorer, förvaring, pauser och avbrott, ljud, ljus och luft, lärmiljöer i förskoleklass och att utveckla skolgården. Här finns också åtta skisser med förslag på klassrumsmöblering som inspiration. Emma Widegren är lärare i årskurs F-6 och förstelärare i att utveckla lärmiljöer med elevaktivitet i fokus.

Samarbeta med skolbiblioteket

Författarna är skolbibliotekarier med lång erfarenhet av att samarbeta med lärare och pedagoger i förskoleklass och fritidshem. Skolbibliotekets två huvuduppdrag är att verka läsfrämjande och utveckla elevers medie- och informationskunnighet. Hur får man till ett framgångsrikt samarbete med skolans bibliotek? Här bjuder Staub Halling och Heimer in oss till sina praktiker i två F-6-skolor i Skåne och berättar om sina samarbeten med utgångspunkt i läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Läs om bokprat och bokattacker, strukturer för att nå alla elever, omvänd källkritik, nätvett, högläsning i fritidshemmet och fritidspedagoger som litteraturförmedlare. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor.

Stötta alla elevers läs- och skrivutveckling

Vad kan lärare göra när läs- och skrivutvecklingen inte går som vi önskar för alla elever? Hur kan man anpassa sin undervisning för att möta elevers varierade språkliga behov? Boken ger olika perspektiv på vad språkliga utmaningar kan innebära, hur de kan upptäckas och hur undervisningen kan anpassas så att den inkluderar alla elever. Här diskuteras också bedömning och kartläggning av den tidiga läs- och skrivutvecklingen, flerspråkiga elevers skrivande på svenska och att använda assisterande teknik i undervisningen. Boken behandlar även läs- och skrivsvårigheter i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och dyslexi.