I dag känner sig Sara Larsson helt återställd, och tycker att hon fått en annan inställning till livet.
Till startsidan
Coronaviruset
Sara Larsson insjuknade i covid-19 och låg nedsövd i respirator i åtta dygn.
Värst var att verkligheten länge efteråt flöt ihop med mardrömmarna. Och när Sara kom åter till jobbet hade hon glömt namnen på alla barn och tappade ord.
Det började som lite ”högfärdshosta” den 17 mars i år. Men allteftersom dagarna gick blev torrhostan värre och dessutom försvann både aptit och ork.
Efter en vecka åkte fritidsläraren Sara Larsson, 53 år, till akuten på universitetssjukhuset i Linköping. Då var syresättningen i blodet så dålig att hon lades i respirator på IVA. Sedan låg Sara nedsövd i åtta dygn. Men det var ingen fridfull sömn – utan ett mardrömslikt tillstånd där verkligheten blandades med drömmar.
– Jag trodde att jag var vaken och hade kontroll. Sen insåg jag att det som jag upplevde som verklighet inte alltid var sant. Det var mycket obehagligt och fortsatte även när jag kom hem igen. Jag sov länge med lampan tänd om nätterna, säger Sara Larsson som bor på en gård med maken Anders, kor, hästar och hundar i Hannäs utanför Åtvidaberg i Östergötland.
En sjukhuskurator förklarade för henne att tillståndet är en sorts chock som är vanlig under och efter respiratorvård.
”Det var ändå tufft i början. Jag kom inte ihåg ett enda av elevernas namn och fick titta i skolkatalogen för att minnas.”
Återhämtningen tog tid även fysiskt. Till en början behövde hon hjälp av sjukhuspersonalen bara för att kunna sitta en stund på sängkanten. Så småningom tog hon sig fram med hjälp av rollator. En helt ny upplevelse för Sara Larsson som annars är i bra form och inte heller har några underliggande sjukdomar.
– Jag var skakig, svag och hade ingen muskelstyrka. Mobiltelefonen kändes tung som en tegelsten. Det var läskigt. Men jag är envis och tränade upp mig genom att gå hundpromenader här ute på landet. Efter åtta veckor kunde jag gå bra igen.
I början av maj var Sara Larsson tillbaka på halvtid i arbetet som resurs i årskurs fem på Bergaskolan i Söderköping. Veckan efter var hon uppe på 75 procent – precis som innan sjukdomen. Tidigare har hon arbetat på fritids, men när skolan frågade om hon kunde gå in som resurs i klassen, som hon följt sedan lågstadiet, tackade hon ja.
– Det var härligt att träffa alla barnen och kollegorna igen. Jag har ju ett kanonjobb. Fast det var ändå tufft i början. Jag kom inte ihåg ett enda av elevernas namn och fick titta i skolkatalogen för att minnas. Ibland tappade jag även ord. Dessutom var jag extremt känslig för ljud och ljus. Men allt det där gick över, berättar hon.
Sara Larsson menar att vara svårt sjuk i covid-19 har förändrat henne på ett djupare plan.
– Jag känner stor tacksamhet för livet. Det värmde att så många visade att de saknade mig när jag var sjuk. Jag har kommit närmare både min man, mina två vuxna döttrar och mina kollegor.
I dag känner sig Sara Larsson helt återställd, och tycker att hon fått en annan inställning till livet.
Sara förklarar att hon också är öppnare och ännu mer intresserad av andra människor än tidigare.
– Jag försöker att kommunicera om vad som är viktigt och att inte lägga tid på en massa onödigt tjafs. Min relation till barnen i skolan har också fördjupats. Vi talar om livet, döden och hur det är att vara sjuk. Och själv uppskattar jag sånt som jag tidigare tagit för givet. Till exempel att dyka ner i vattnet från bryggan på sommaren. Det längtade jag efter när jag låg på IVA.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.