4 fritidslärare: Så har vi påverkats av pandemin

”En extra arbets-belastning”

Andrea Jensen, lärare i fritidshem, Ängaboskolan, Alingsås.

1. Vi har anpassat verksamheten genom att försöka hålla vårdnadshavare utanför lokalerna och ha lämning och hämtning ute. Vi har tagit bort samlingar och försöker undvika köbildning vid lunch och mellanmål, men det räcker med att ett barn måste knyta skorna för att det inte ska hålla. Bemanningsläget har påverkats. Eftersom personal är borta oftare och fritidspersonal får rycka in i skolan blir det en extra arbetsbelastning. Finns det inga vikarier blir det underbemanning på fritids och vi får försöka lösa det mellan avdelningarna.

2. Jag tänker annorlunda kring traditionen att vi alla samlas vid skolavslutningar och skolstarter. Det finns barn som har svårt för sådana situationer och inte mår bra av det, så det är kanske bättre att samlas i mindre grupper och göra nåt litet. Jag hoppas också att vi fortsätter att vara hemma symptomfria i 48 timmar när vi varit sjuka. Vi har färre utbrott av magsjuka och andra vanliga sjukdomar i skolan nu.

”Svårt att hålla avstånd”

Annica Ahlsten, lärare i fritidshem, Solängsskolan, Gävle.

1. Det har inte påverkat oss så mycket. Vi var ute mycket redan innan, så det blev ingen större skillnad. Vi har lite mer avstånd mellan barnen när de köar till mellanmålet och när de sitter och äter. Och de har blivit jätteduktiga på att tvätta händerna.

2. En erfarenhet jag fått, inte bara som fritidspedagog utan som människa, är hur viktiga mötena är och hur omfattande fysisk kontakt vi har med barnen. I våras var det svårt att hålla avstånd när man skulle trösta, det fick mig att inse hur mycket närkontakt vi har med barnen. Det blev också tydligt att fritidsvardagen var jätteviktig för barnen. De pratade mycket om corona och lekte coronakull i stället för monsterkull.

”Jag upplever mest positiva sidor”

Jonas Wallman, lärare i fritidshem, Folkparksskolan, Norrköping och krönikör i Fritidspedagogik.

1. Vi har knappt förändrat våra rutiner, faktiskt! Vi tjatar om handtvätt och ber föräldrar att inte alla ska komma och hämta samtidigt på eftermiddagen. Och att de inte går in och fixar i lådor på morgonen när det är trångt. Folk lyssnar och är förstående. Den absolut största skillnaden är att vi bara har friska barn, vilket gör att de orkar på eftermiddagen.

2. Den största lärdomen är hur mycket enklare det är att jobba med friska kollegor och barn. Jag upplever att människor överlag är mer nertaggade, vilket gör att även barnen blivit lugnare. Normalt sett har de massor av aktiviteter efter skolan, men så är det inte riktigt nu. Samtidigt blir vi en väldigt viktig faktor, att vi finns här som vanligt och erbjuder saker. Det märks att barnen är glada för det och tar till sig våra aktiviteter mer. Jag upplever att det fört med sig mest positiva sidor i mitt jobb.

”Lugnare vid måltiderna”

Johanna Wettergren, lärare i fritidshem, Prästgårdskolan, Götene.

1. Vi har gjort en hel del förändringar. Vi är ute mellan klockan 7 och 16.30, förutom vid måltider, och har satsat på utemiljön och aktiviteter. Det har gått väldigt bra. Vi har nya rutiner vid frukost och mellis med fyra olika sittningar, då eleverna sitter endast tre vid varje bord. Måltiderna tar längre tid och vi har fått en otroligt lugn matsituation där vi ser att eleverna äter bättre, också för att de är ute och rör på sig mer.

2. Vi ser många vinster, bland annat har vi utvecklat lärmiljöerna utomhus och köpt nytt material, till exempel skåp för att förvara garn, stafflier, med mera, i. Det kommer vi att fortsätta med efter coronatiden. Vi har 150 barn på fritids i årskurs 1-6 och har fått fantastiska elevkonstellationer av att alla är ute tillsammans. Sexåringar leker med ettor och tvåor helt naturligt. De har utvecklat både sin samarbetsförmåga och kreativitet. Det har blivit en helt annan sorts lek.