Kraven från lärare i fritidshem: mindre barngrupper

En maxgräns för antalet barn i barngrupperna var en av de viktigaste frågorna som lärare i fritidshem vill att Lärarförbundet ska lyfta. Foto: Getty
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Här är fritidspedagogernas krav på politikerna: mindre barngrupper, bättre lokaler och större kunskap hos rektorer.

Sju lärare i fritidshem från tre kommuner deltog i forskningscirkeln som Lärarförbundet ordnade i samarbete med Sparc, en förening för deltagarbaserad aktionsforskning. Under åtta träffar diskuterade lärare i fritidshem de frågor de själva anser är viktigast för fritidshemmet – tillsammans med forskarna Gunilla Härnsten och Lars Holmstrand.

Roligt, intressant och stärkande, tycker Annica Ahlsten, fritidslärare på Solängsskolan i Gävle. En av insikterna var hur skiftande förutsättningarna är på olika skolor och i olika kommuner.

Annica Ahlsten, lärare i fritidshem på Solängsskolan i Gävle.

– Vi pratade jättemycket om fritidshemmets kärna, eftersom vi alla varit med om åtstramningar och större barngrupper genom åren. Vi var väldigt eniga om att behålla fritids kärna och motverka skolifiering. Vi måste kämpa för att ge utrymme åt barns funderingar och intressen, som ska styra vår fritidsverksamhet.

Med hjälp av forskarna fördjupade sig deltagarna i bakgrunden till de förändringar som skett i fritidshemmet och skolan.

– När förskoleklassen blev en del av skolan pratades det exempelvis om att förskolepedagogiken skulle följa med, men det blev tvärtom. Förskoleklassen blev skola, säger Annica Ahlsten.

Vad tar du med dig från cirkeln?

– Att det är jätteviktigt att alla barn blir lyssnade på och känner sig delaktiga, och att de kan styra sin fritid. Det måste finnas en variation på aktiviteter.

Det främsta hindret är de stora barngrupperna som gör att lärare i fritidshem ofta tvingas välja aktiviteter som fungerar med många barn. Annica Ahlsten säger att det ändå finns möjligheter att fånga upp barnens initiativ. Hon berättar om en situation på hennes fritids på i höstas.

– Ett barn kom fram till mig med ett nypon och frågade: Är det här ett nypon eller klipulver? Vi diskuterade att det nog kunde vara både och. Så kom det andra barn som var nyfikna, och jag frågade om de visste att man kunde göra nyponsoppa av nypon. Det ledde till att vi plockade nypon och när veckan var slut åt vi nyponsoppa. Det var möjligt att göra med några barn i gruppen, men hade inte fungerat om alla hade velat vara med.  

Lärarna i fritidshem gjorde en lista på de viktigaste frågorna de vill att Lärarförbundet ska driva. Det allra viktigaste kravet är att minska barngrupperna, anser Annica Ahlsten. 

– Man skulle behöva anställa fler utbildade lärare i fritidshem och få fler lokaler för att lyckas med det.

Kraven från lärare i fritidshem:

  • Lagstadgad planeringstid.
  • En maxgräns för antalet barn i barngrupperna.
  • Bättre lokaler som är anpassade för fritids.
  • Större kunskap hos rektorer om fritidshemmet.
  • Stärkt utbildning och mer fortbildning.