
Maria Bervelius låter Noa och Neo gå in genom portalen i berättarfönstret. Foto: Jonas Forsberg
Likvärdighet Ett barn har hundra språk men berövas nittionio, heter det i dikten. Men i dag arbetar allt fler förskolor med att aktivt utöka barnens språk. Fröja förskola har valt att göra det med litteratur och teater.
Dingdungdong. De mjuka tonerna från en m’bira, fingerpiano, ljuder i ett av rummen i Fröja förskola. På låga stolar sitter en grupp barn som tända ljus och lyssnar på när Maria Bervelius spelar och hälsar dem välkomna till ”berättarfönstret”. Det är ett av rummets fönster som barnen tillsammans med pedagogerna här på hemvistet Nova scenograferat – här finns bland annat några träd, en stuga och en ”portal” av trä och tyg.
Barnen vet precis vad de ska göra nu, nämligen hjälpa de små dockfigurerna Neo och Noa som Maria håller i händerna, att komma genom portalen in i sagoskogen, genom att skandera en ramsa. Maria räknar in dem:
– Vi tar det på arabiska.
– Wahid, athnan, thlatha, ropar barnen och fortsätter med en ramsa på svenska om superkraft, tills dockorna passerat genom portalen.
Barnen lär sig vägleda varandra. Femåringarna blir språkliga förebilder för de yngre.
På andra sidan möter Neo och Noa – som alltid – de tre bockarna Bruse och trollet. I dag gör Maria en liten föreställning om en konflikt mellan bockarna och trollet. Hon växlar hela tiden mellan att agera och bjuda in barnen i berättelsen – hur känner sig trollet nu, ja, hen är ledsen, hur tycker ni de ska göra – och låter de barn som vill komma fram och delta.
En del av orden tecknar hon, och varje gång det är dags att räkna igen väljer hon ett nytt språk – engelska, persiska, svenska. Tillsammans ljudar hon och barnen också några ord, som hon skriver på så kallade ordkort.
Maria Bervelius låter Noa och Neo gå in genom portalen i berättarfönstret. Foto: Jonas Forsberg
Efteråt går barnen ut på gården. Där ute finns en likadan portal som i berättarfönstret, fast i större format, så att barnen själva kan gå igenom den och därigenom inte bara träda in i sagoskogen utan också få superkraft av de ”trollsvansar” av tyg i regnbågens alla färger som hänger i portalen.
Fröja förskola ligger i en skogsbacke på en höjd strax utanför Örnsköldsviks centrum. Mellan tallarna på förskolegården skymtar havet. Men framför allt finns här en inbjudande lekmiljö med många träd, stenar att klättra på, minihus och en kåta, nedtagna träd som förvandlats till lekredskap. Här ute fortsätter barnen ofta sagan om bockarna Bruse på egen hand, berättar Maria Bervelius.
Koncentration. Betel och Ariam Dawit ser på när några av orden skrivs på lappar. Foto: Jonas Forsberg
Av det sextiotal barn som går på Fröja förskola har ungefär hälften ett annat modersmål än svenska. Det bidrog till att personalgruppen och rektor Heléne Karlsson beslöt sig för att sätta språk i fokus då förskolan startade sin verksamhet våren 2019. Inspirerade av Reggio Emilias filosofi och av hur en förskola i Eskilstuna hade arbetat med just sagan om bockarna Bruse, skapade de temaprojektet ”Ett sagolikt äventyr med Bockarna Bruse”.
Det hela var tänkt att fortgå i två terminer, men genomsyrar i dag hela verksamheten. Samtliga pedagoger fick tillgång till boken Bockarna Bruse i förskolan och Maria Bervelius, som är förskollärare och teaterpedagog, arbetade fram ett underlag för temat som till pedagogerna i förskolans fyra hemvist kunde ha som grund, men som också kunde användas för att presentera konceptet för vårdnadshavarna.
Av det framgår hur temat kan kopplas till målen i Lpfö och till olika ämnesområden. Till exempel kan barnen stega upp de tre bockarnas steg och mäta dem (lekfull matte) eller bygga rekvisita till sagan (bygg och konstruktion).
– Sen kan det sticka iväg åt olika håll utifrån behov på de olika hemvisten, säger förskolans rektor Heléne Karlsson.
Men inte minst går det hela ut på att utforska det där med ord och språk genom att prata, rimma, ramsa, sjunga.
– Varje dag vid lunchtid hör jag på långt håll när barngrupperna är på väg för att äta lunch, för de sjunger eller ramsar alltid när de går genom korridoren utanför mitt rum, säger Heléne Karlsson med ett leende.
Sånger och ramsor kan också förvandlas till berättelser, påpekar Maria Bervelius.
Smilla Sundelin, Ariam Dawit och Oscar Sundelin ger Neo och Noa "superkraaaaft!" med ord och gester. Bakom dem sitter Amena Jafari, barnassistent. Foto: Jonas Forsberg
I språkarbetet ingår också att fundera över hur ord låter och skrivs på olika språk, vilka andra ”språk” finns det, som musik, dans, drama och stödtecken?
– Vi försöker jobba på ett sinnligt sätt eftersom vi tänker att språkutvecklingen är nära kopplad till estetiska uttrycksformer. På så sätt kan vi inspirera även de barn som inte har något talat språk, säger Maria Bervelius och använder uttrycket ”våra hundra språk”, från Reggio Emilias filosofi.
– Något vi verkligen tagit fasta på ur läroplanen är ordet förundras.
Tillgång till språk i olika former är grund till så mycket, påpekar hon. Med språk kan man påverka, fundera över likheter och olikheter, gott och ont, normer, genus.
– Vi döpte dockorna till Neo och Noa för att det skulle vara så könsneutrala namn som möjligt, plus att det är en lek med att de finns på hemvistet Nova, säger Maria Bervelius som också är noga med att prata om trollet som hen.
Att språk, ord och litteratur är i fokus märks också då man går runt i förskolan. I lärmiljöerna finns pedagogiskt material för att lyfta fram lekfull språkutveckling och på väggarna sitter lappar med ord och bokstäver, i lekhörnan finns bokstavsklossar och i alla hyllor står böcker.
Själva berättarfönstret får barnen möta regelbundet. Upplägget är alltid detsamma: barnen får tassa in i rummet och se på när fönstret ”öppnas” genom att en rullgardin dras upp, locka fram Neo och Noa och sedan uppleva en berättelse.
– Det ska vara lite teaterkänsla, men barnen får alltid chans att vara med och påverka, säger Maria Bervelius, som leder sessionerna medan en kollega dokumenterar och en annan tar ansvar för barngruppen.
Abdullah Alooskraft när han springer igenom ” portalen” av trollsvansar. Foto: Jonas Forsberg
För att befästa temat har varje termin startat med en så kallad uppstartsdag då några av pedagogerna förvandlat sig till olika karaktärer och spelat upp scener ur traditionella sagor. Hittills har det rört sig om västerländska berättelser (Bockarna Bruse, Snövit, Hans och Greta), men planen är att successivt, med vårdnadshavarnas hjälp, inbegripa också sagor ur andra traditioner.
Samma sak gäller det ”tema i temat” som förskolan kallar Författaren berättar. Det går ut på att barnen får ta med sig en bokpåse hem och läsa tillsammans med sina vårdnadshavare. Med påsen följer ett litet frågeformulär som de vuxna kan använda som stöd, samt dockor som går att dramatisera sagan med. Tillbaka i förskolan får barnet möjlighet att berätta om boken för resten av barngruppen. I mån av tid hjälper en pedagog också barnet att dokumentera sin upplevelse på dator.
Tanken med temanamnet Författaren berättar är att dels visa på det faktum att det finns någon som skrivit och illustrerat boken, dels …
– … att låta barnen höra ord som författare och konstnär också i samspelet med sina vårdnadshavare, säger barnskötaren Karin Wågberg, som ansvarar för detta tema och också gjort i ordning ett antal ”litteraturkorgar” för att det ska vara enkelt att ta med böcker ut på gården.
Att inte rygga för att använda ”svåra ord” är nämligen en annan grundtanke i arbetet på Fröja.
– Vi tycker det är viktigt att använda korrekta benämningar. Men självklart kan man behöva förklara ord, säger Heléne Karlsson.
Fröja förskola har valt att ta emot barn i åldrarna 1–5 i alla hemvisten.
– Det är ett sätt att lära barnen att vägleda varandra. Femåringarna blir språkliga förebilder för de yngre barnen, säger Heléne Karlsson.
Oscar Sundelin ser stolt ut när han får ta hand om en ordlapp. Foto: Jonas Forsberg
– Sen är det förstås viktigt att inte de stora tar över. Därför är vi noga med att alla måste lyssna på den som talar, säger Maria Bervelius.
I språkarbetet på Fröja ingår också att en pedagog från varje hemvist regelbundet reflekterar kring det, i så kallade samtalsforum.
– Det är ett väldigt bra sätt att inspirera varandra, säger Maria Bervelius, som tycker att arbetet med Ett sagolikt äventyr varit sammansvetsande för pedagoger som inte tidigare arbetat ihop. Och ja, hon tycker absolut att det påverkat barnen.
– Dels tycker jag de har blivit mer delaktiga och har tränat upp sina förmågor generellt. Men också snabba på att ta till sig ord och begrepp.
Citatet i inledningen av artikeln kommer från en dikt av Loris Malaguzzi och brukar anges som grund för Reggio Emilias filosofi. Så här lyder den i sin helhet:
Ett barn
är gjort av hundra
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankar
hundra sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar
att sjunga och förstå
hundra världar
att uppfinna
hundra världar
att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man ber barn;
att tänka utan händer
att handla utan huvud
att lyssna men inte tala
att begripa utan glädjen i
att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul.
Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio
Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.
Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.
Podcast Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt?
Skolpolitik Regeringens samordnare mot utanförskap: ”Vi måste hitta vägar så att förskolan fyller en viktigare funktion.”